Tioårsjubileum
Tänk, idag är det tio år sen jag flyttade till Sollefteå och började jobba på Norra skog 😱 Tio år som skogsinspektor. Tio år på mitt första jobb. Faktiskt värt att fira, tycker jag. Det var en betydligt yngre (mer än tionde yngre känns det som) och tjej
fylld med många tankar som landade i sin nya verklighet. Så här skrev jag den 3 juni.
Ett par veckor senare hade jag hunnit testa på jobbet på riktigt - tyckte jag. Drömmarna fylldes av grenar och rågångar och dagarna bestod i ringlistor, snitselband och en massa olika skogar. Så här i efterhand är det ju rätt fantastiskt att jag var igång
med kontrakteringen i princip genast, som den sörlänning och gröngöling jag var. Så här skrev jag om jobbet:
Det var en sommar av ensamhet, av sökande och av nya erfarenheter. Ikväll, den 3 juni 2024, har några ensamma kvällstimmar medan Daniel nattade barn varit dagens guldkant och en Lisa för själen. Då, 2014, var det något jag fick kämpa lite med. Att hitta
mening och motivation, ensam på en ny plats.
Jag har blivit vuxen på de här tio åren och kan kanske svara på 25 åringens livsfilosofiska fråga:
Att vara vuxen är svårt, men det är spännande och absolut inte meningslöst. Det finns mening i allt! Att ta hand om varandra, både familj, grannar, kollegor och andra människor man stöter på. Markägare till exempel, och gymnaster! Att pyssla om en
liten hörna av jorden, le mot världen och uppskatta den. Att lära sig nya saker, och lära ut till andra. Jobbet har blivit vardag, något jag kan slappna av i, och jag har absolut tid till fritid. Inte till allt jag vill. Inte
alltid till den ensamheten och all den eftertanke jag kunde ägna mig åt 2014, men jag har tid att läsa, skriva, skratta, odla, träna och överlag ha ett liv utanför jobbet. Och jag håller fortfarande på med gymnastik, kanske mer än någonsin! Däremot
klättrar jag inte i rep, går inte i kyrkan, sjunger inte i kör och åker inte skidor. Var sak har sin tid liksom!
Jag är väldigt tacksam mot den där tankfulla, ivriga och kunskapstörstande flickan som vågade flytta till Sollefteå. Som vågade bo kvar trots att förhållandet tog slut. Som vågade peppa sig själv igenom osäkerhet i allt det nya, allt det hon inte kunde
något om. Det som hon - jag - klurade på då bär jag fortfarande med mig och av det har jag fått skapa projekt, måla bilder och hålla utbildningar. För det är jag också tacksam, mot Norra Skog!
Och Daniel Å, han en gång lämnade mig i en moddig skog med lagom stor dos medkänsla, han och jag firar tioårsjubileum som kollegor! Tänk att vi fått ha varandra så länge och tänk vilken klippa han varit genom många stormar, så många skratt och äventyr
vi haft tillsammans och så många skogar vi snyggat till 🙌
Nu ger vi det här tio år till! Fast inte som kontrakterande inspektor, nej efter semestern kommer jag sakta men säkert glida in i en ny roll. Jag har redan tjuvstartat, eller faktum är att jag pysslat på med den här rollen nästan ända sedan starten
på ett eller annat sätt. Jag kommer nämligen få jobba med utbildning, skapande, coachning, skogen i skolan, naturvård och alternativa skötselmetoder på heltid framöver! Fortfarande med titeln skogsinspektor, med tillägget Biträdande VO-chef, men utan
att kontraktera virke. Förra veckan blev det MBL:at och klart och i fredags "firade" jag med en riktigt rolig utbildningsinsats. Så hurra för det och let’s go for tio år till på segelfartyget Norra Skog :-)
