Super-nu

Kan vi prata i super-nu en stund? Alltså inte nu som i just nu och i en överskådlig framtid. Inte nu som i den senaste månaden. Kanske inte ens nu som i den senaste veckan. Bara just precis NU! För just precis nu ligger jag i ett varmt bad och är så himla nöjd med att ha sprungit "långa varvet" runt forsmo. Ja, inte ens det längsta varvet, eller ens det näst längsta om man ska vara petig. Jag sprang helt enkelt genom Forsmo-skogen istället för att nöja mig med Sandsmo-varvet. Typ värdigt en medalj om du frågar min inre påhejare 🏅

(null)

Vi kan faktiskt zooma ut litegrann också och konstatera att mina luftrör inte bara har varit ovanligt stabila utan faktiskt klättrat ända upp till normal-nivå den senaste veckan. Jag mår alltså på riktigt bra just precis nu ❤️ Visserligen med hjälp av ett helt lass med mediciner, men ändå 🤗

(null)

Betyder det att jag studsar runt som en piggelin här hemma? Neeee, inte direkt. Livet som heltidsjobbande småbarnsförälder verkar inte direkt vara fyllt med energi. Däremot betyder det uppenbarligen att jag kan springa på riktigt. Träna yoga och body-balance på aquarena. Jobba i skogen utan ständiga anfall och puffar i inhalatorn. 

(null)

Det betyder att en utflykt med vandring och lägereld kan ge energi istället för att dränera de sista dropparna. 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Att jag kan leka med barnen på en Sundsvalls-tripp istället för att sitta bredvid och vara publik. 

(null)
(null)
(null)

Att samtalen med vännerna får handla om saker som gör mig glad istället för det som får mig att må dåligt. 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Det är så lätt för hjärnan att fortsätta framåt. En vecka. En månad. Ett år. Det är så viktigt att ändå stanna upp. Bara vara i den evighet som är just NU.