Lugnet i vardagen

Helgen må vara slut, men semesterkänslan fortsätter. Det här kan ingen vinterdag bjuda på, det kvittar hur gnistrande stjärnklar och snö-vacker den är. Att hämta på dagis, leka lite på skolgården, cykla runt med Alfred på en trehjuling. Äta middag i ett nafs och därefter landa i trädgården.

(null)

Spruta vatten. Hoppa genom vattenspridaren. Flämta i skuggan. Ta en fika på altanen med oslagbar utsikt. 

(null)
(null)

När vi tröttnade på vattenleken gick vi en promenad med vagnen, som Alfred helt plötsligt älskar. Tror mormorn har ett finger i spelet där. Jag skrudade mig i sommarklänning och bredbrättad hatt. 

(null)

Vi tittade på myror, slingrade på stigar, sen fick Alfred gå själv längs grusvägen. Han lekte med sin skugga och jag njöt av att titta på honom. 

(null)

Idag bad jag om att få bära i sjalen på promenaden istället. Jag saknar min plutt på dagarna när jag jobbade och kände att vi behövde lite kramfors. Åka mage" bestämde Alfred raskt och så fick det bli. Tur att gravid-kulan inte är ivägen än! 

(null)

På sig hade Alfred årets vår/sommar/höst-skor från Kavat. Söta va? 

(null)
(null)

Den här utsikten ❤️ 
(null)

Och den fina miljön! Och sjalen. Har saknat att bära när kroppen inte orkat, men idag var det bara skönt :-). 

(null)
(null)

På grusvägen fick Alfred springa själv igen. "Oj lejon!" Lekte vi idag och gömde oss i gräset. Dit går vi också bär bilar kommer. Eller vargar. Sen kom Lukas och Wilma och då kunde jag dra mig tillbaka och titta på igen 👍
(null)

Hemma på gården klättrade Alfred runt, busade med Dante och jagade boll i blåsten. Danne klippte gräset och jag försökte rensa vinbärslandet och jaga Alfred samtidigt. Kom inte så långt med det första 😝

(null)

Imorgon är det sista jobbdagen igen! Dessutom ska jag göra en spirometri inför ett besök med min nya husläkare på VOON. Ska försöka få prova ut en akutmedicin som faktiskt fungerar, måste ju ändå finnas! Fast det blir först sista maj, nu ska jag bara blåsa lite. 

Solig söndag

Tänk så lätt allt känns när det är varmt och solen skiner! Visst, vi vaknade onödigt tidigt imorse och jag var inte överdrivet pigg på första promenaden, men det var mysigt ändå att strosa mellan träden i morgonsolen. Luftrören var visserligen trögstartade trots frikostig medicinering och jag insåg att det skulle vara dumt att åka till kyrkan och sjunga, men då fick jag istället kratta och pyssla på tomten med mina fina killar. Dessutom åka bort och hämta fler pinnar till Dannes vägg, och sedan vila en stund medan pojkarna flätade vidare. Mer än hälften är på plats nu. Det blir jättebra! (Bildbevis saknas dock). 

(null)

Danne tog tag i att skruva ihop första odlingslådan medan jag höll reda på Alfred och försökte fixa diverse småsaker under tiden. Alltid finns det någon hörna att gräva på eller något ogräs att dra upp. 

(null)

Alfred blev trött tidigt efter att ha vaknat i ottan så vid tio satte jag honom i sjalen. Där satt han medan jag plockade och fixade i trädgården, letade batteriladdare till skruvdragaren och krattade trots att löven bara blåste bort. Sen gick hela familjen en promenad som var precis tillräckligt kort för att vår plutt inte skulle somna. På slutet fick vi ruska honom vaken. Bäst att han sover ett par timmar efter lunch, inte fem minuter i sjalen och därefter ingenting. 

(null)
(null)
(null)

När Alfred och jag sovit/vilat ett par timmar kastade vi oss in i bilen och for på loppisrunda. Esters bohag har slagit upp dörrarna för säsongen. En fin antikbod med rejäla uppsnyggade möbler (m.m) i Skärvstas fina gamla skola. Vi hade typ fem minuter på oss innan stängning (fast de var generösa med öppettiden) och nästan genast stötte vi på ett supersnyggt badrumsskåp till bra pris. Gammalt, gediget, lagom stort och i bra skick. Perfekt! De där minuterna räckte för att slå till och vi ångrade nästan att vi inte hängt på låset vid öppning kl 11. Massor med fint bara ut när vi kom och det syntes att möblerna hade gått åt under dagen. Fast ingen skada skedd, vi åkte vidare till Sånga och hottade ett rejält träbord med bänkar åt Alfred, sågat ur fina norrländska stockar. Roligt att sätta i vår allt finare trädgård! Sen var vi tillräckligt hungriga och fattiga för stt vända hemåt med fullproppad bil :-). Inte en enda bild tog jag på fynden så det får ni vänta lite på. 

Den här dyrgripen får duga istället ;-) 
(null)

Nu har vi fått klart en av odlingslådorna. Den flätade väggen är på god väg att bli färdig. Knopparna kämpar sig upp i rabatterna. En efter en försvinner lövhögarna från gräsmattan. Dessutom är mina föräldrar här igen, med stora delar av bohaget som de kört upp i en liten lastbil. Vilken helg va! Nu väntar ännu en kort jobbvecka innan en härligt lång helg 🤗


Ladda om

Jag lyssnade på en podd med en reumatiker häromdagen. Hon sa några saker som fastnade hos mig. Dels berättade hon hur hon behövde beräkna vilken mängd energi en aktivitet skulle ta, så att hon visste hur länge hon behövde återhämta sig efteråt. Note to self - när man måste kämpa lite extra behöver man även vila lite extra! Dels svarade hon på frågan "men varför gör du saker som ger dig smärta" med det enkla konstaterandet "annars missar man livet"!!

 Å så sant det kändes! När man har en sjukdom som aldrig kommer gå över har man två val. Krympa livet. Eller leva ändå. Det valet har varit lätt att ta för mig, om än stundvis kämpigt att efterleva i perioder med mycket astma. Vill inte stanna hemma. Blir väldigt trött av att vara med. Om ett par veckor ska jag iaf på läkarbesök och försöka få en vettig akutmedicin, det enda som just nu saknas för att hålla astman under kontroll :-). Nu kör jag bara på kortison, nebulisator och mental kontroll eftersom varken ventulin eller bricanyl ger effekt. Men det var egentligen inte det inlägget skulle handla om. 

Nu är jag gravid. Det kommer också med extra utmaningar. Extra trötthet. Begränsningar. Extra smärtor. Men det går inte att tänka likadant. Jag måste gång på gång påminna mig själv det här är en isolerad företeelse, backa, ta det lugnare, vila! Det är bara såååå tråkigt!

Nu har jag iaf foglossning efter alla de där timmarna på skidor, plus liv med barn som en jojjo upp och ner i famnen, plus oväntade spurter, plus älskat trädgårdsarbete - fast minus genomtänkt och kontrollerad träning. Alltså, ont i magen, ont i ryggen, ont i bäcken och ben. Så jag backar. Backar, vilar, anpassat mig. Nu har jag: 

- Hållt mig inne på kontoret
- Undvikit att bära i famnen och burit på rygg när jag måste få med mig trilskande barn. 
- Låtit Danne göra mer. 
- Tittat längtansfullt på spadar och krattor
- Cyklat istället för att promenera med Dante
- Stretchar, badat och försökt tänka på hållning. 

Det är tråkigt att vara gravid just nu. Fast idag fick jag åtminstone njuta av att se Alfred leka med grannarna med minimalt ingripande av mig. Min insats bestod i att gräva sand i en hink. Så himla härligt :-) 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)