Oceaner av tid

De senaste två dagarna har varit som en hel månad. Så mycket tid! Tid att tänka. Tid att vila. Tid att känna. Tid att fixa. Tid att längta. Tid att sakna. Tror jag behövde varenda punkt! 

(null)


I fredags, typ två minuter efter att ytterdörren slagit igen bakom killarna, skrev jag en lång lista och skickade till min kompis. "Jag är ensam, allt det här vill jag göra men jag ska vara realistisk och vara nöjd med en bråkdel." Nu har jag prickat av VARENDA PUNKT (utom fixa med bilder och film för min dator är på jobbet) och dessutom lagt till fler som också blivit klara. Utan att på något sätt kompromissa med vilan, det viktigaste med min ensamma helg. Jag har vilat med en bok på sängen. Med en talbok på sängen. Med en bok i badet. Med en talbok i badet (inte samma tillfälle). Med två olika teveprogram på soffan (inte hänt sen Alfred var ett par månader gammal). Jag har vilat på natten och vid köksbordet och överlag genom att göra saker utan press. När jag tröttnat på denna något passiva handling har jag: 

- Handlat blommor, blöjor och välling. 
- Handlat en massa nya förvaringslådor. 
- Delat ut hälften av blommorna till världens bästa granne och andra hälften till världens bästa mig. 
- Rensat lådor inomhus och burit till förrådet.
- Sorterat allt löst i förrådet och fyllt tre kassar med loppis-saker. Det tog några timmar 😅 Nu ligger alla sparade barnkläder sorterade enligt storlek. Vi har MÅÅÅÅNGA sparade barnkläder! 
- Sorterat alla lösa papper och slängt/satt in i pärm.
- Åkt skidor TVÅ gånger = säsongens två turer (sammanlagt mindre än ett par kilometer men ändå) samt gått typ 100 promenader med otålig hund. 
- Fått hjälp att rasta otålig hund av ännu en toppen-granne.
- Monterat ner vår pyttelilla och väl dolda och väldigt oanvända teve (maken godkänner).
- Avbeställt radiotjänst.
- Beställt fröer till sommaren.
- Tagit hand om mina växter inomhus. 
- Tagit hand om all tvätt och bytt sängkläder. 
- Fyllt kalendern med kör-datum. 
- Målat träd och klistrat in i dockskåpet.

(null)

Har dessutom fikat och ätit så ofta jag kunnat. Nu har jag fyllt mitt behov av "egentid" för ett bra tag framöver. Tror jag åtminstone! Ser fram emot att träffa mina fina pojkar imorgon ❤️ Inatt ska jag sova i Alfreds säng! 

(null)


Har nog gått i ide

Vi fortsätter vår trötta januari med långa helger och så lite aktivitet som möjligt. Jag läser tillbaka i min blogg och hittar tröst i att påminna mig om år efter år av tröstlösa januaridagar som plötsligt blommar ut i soliga februari. När det känns som man aldrig mer ska bli pigg, då har man faktiskt nästan tagit sig igenom årets tyngsta månader - november, december, januari. 

(null)

2104 hade vi haft en slaskig och sol-lös vinter i Umeå och jag kurade inne, ritade på plattan, kämpade med hemska astmaanfall och undrade vad framtiden skulle bjuda på.

(null)
(null)
 
2016 hade jag tröttnat på bylsiga vinterkläder, strulade med att fotografera mörka dagar, längtade efter tid att redigera och katalogisera bilderna och försökte vara en bättre, gladare och mer närvarande mamma.

(null)
(null)

I år är det struliga nätter, förkylningar, hopplös trötthet och än en gång de där vinterkläderna som solkar den snöiga och riktigt fina vintern. Jag tycker att vi trots allt gör ett riktigt bra jobb med att fylla dagarna med en lagom blandning av vila, frisk lift, bus och skratt. 

(null)
(null)

Igår hade jag och Alfred en dag för oss själva medan Danne jobbade långpass. Vi utnyttjade lagom temperaturer och den nya overallen och var ute både innan och efter lunch. 

(null)
(null)

Först pysslade vi mest på hemma men efter lunch åkte vi till stan och lekte lite i vinterparken. Alfred tyckte det var kul att halka runt på isen och åka rutschkana på rumpan med mig. Dessutom var där ju andra barn han kunde titta på. Alltid en bonus! 

(null)

Fast mest var vi ändå inne och tog det lugnt. Efter förmiddagens ute-lek i trädgården ville Alfred läsa pixiböcker. Han har en hel väska full och vi låg i soffan och läste bok efter bok efter bok. När jag plockade upp den tofte såg jag plötsligt att Alfred som at mitt i läsandet. Innan lunch. Oups! Han sov i nästan två timmar och jag passade på att slumra en stund jag också. 

(null)

Idag tog vi det ännu lugnare. Jag fick hela förmiddagen för mig själv. Kunde sova ikapp efter en strulig natt, rensa mina klädlådor och ligga och läsa. Har saknat den där långsamma tiden med bara mig själv insåg jag när jag läste om tiden i Umeå! Har varit så van vid att vara ensam mycket och pyssla, springa, promenera, läsa. Nu är det alltid någon som har anspråk på min uppmärksamhet. Alfred, Dante, jobbet. Jag blir ganska slut av det faktiskt! 

(null)
 Vid ett sövde Daniel Alfred och sen sov han till halv fyra. Vi kunde sitta och prata inredning, resor och annat sånt där som vi gillar att diskutera. Kvalitetstid! Tänk, den lyxen vågade jag knappt drömma om förra året. 

(null)

Efter bad, middag och promenad plockade jag fram lite utklädningskläder för att muntra upp Alfred. Han vaknade nämligen med kleggiga röda ögon (förmodligen ögoninflammation) och var om möjligt ännu tröttare och kramigare än innan. En liten stund hade han åtminstone kul och så tog vi oss fram till läggdags ännu en dag. 

(null)
(null)
(null)


Nu är min målbild SOL SOL SOL SOL. Då brukar hjärnan vakna upp litegrann! Tills dess får vi väl sova oss igenom alla timmar vi kan, och de andra brukar gå de också. 

(null)

Mörka tider

Känner ni som jag? Mörkret har lagt sig över Sverige. Krupit in i kroppen. Som tröt tjära tränger det genom huden, lägger sig i huvudet, får tankarna att flyta segt. Allt som ska göras måste man ta tag i mellan klockan åtta och tolv. Kring fyra blir världen svartvit. Ögonlocken tunga. Det gäller att kämpa för sin rätt att förbli aktiv. Eller. Jag kanske överdrev lite.Eventuellt påverkad av snörvliga förkylningar och svajiga luftrör. Vad jag ville säga är att vi är trötta just nu.

 

Så, vad gör vi när allt, det mesta åtminstone, är lite jobbigare än det brukar? Jo, då passar vi på att åka till Sundsvall. Alfredvakt - check! Dantevakt - check! Egentid - checkcheckcheck :-D. Det har ärligt talat varit himla skönt att få sitta ner och pyssla med lite mörkersysslor i lugn och ro. Jag har bland annat:

 

- Deklarerat bort företaget. Inte. Nehepp. Inte nu heller. Men snart ska jag. Lovar!

- Ritat på plattan. Myyyycket roligare. Terapeutiskt rent utav. Ska dessutom bli skönt att kryssa bort ett projekt från listan igen, snart. I lurarna har "No stig vår sang", i inspelning av Mika the körledare, gått på repeat. 
 
Kan ni lista ut vad det ska bli?
 
Nu kanske?
Pssst... okejdå, jag berättar... håller på med födelsetavlor till två favoritkillar. Lite pyssligt och pilligt men himla kul ;-). 
 

- Klippt ihop små filmsnuttar på Alfred. Jag har hittills filmat totalt 2 timmar och 50 minuter (tvåtimmarochfemtiominuter :-O) av minutskorta mobilklipp. Makalöst! Jätteroligt att titta på dem igen. Både från lille plutt Alfie i juli, och från den mulliga lille kerub som nu bjussar friskt på leenden till alla han möter.

 

Är det någon där hemma som behöver lite Bio Alfred för att lysa upp i vintermörkret? Hörde jag ett rungande JAAAA?! Självklart ska ni få det :-) Här är några sekvenser från veckan som gick.

 

Bebisskratt. Bebisskratt. Bebisskratt. SÅÅÅÅ smittsamt!

 

Stor kille i ännu större gåstol. Skämtar. Liten plutt når knappt ner till marken men går visst ändå. Helt plötsligt har vi massor med tid utan bebis i armarna. Snudd på paradigmskifte!

 

Första besöket på badhuset med tipptopp barnvakter :-). Alfred var fantastisk (helt subjektivt). Glad, modig, duktig på att simma. STOLT MAMMA!

 

Och var är MIN tallrik får jag fråga - verkar han undra där i sin barnstol. Äter sedan allt han kommer åt. Japp, nu sitter Alfie med vid matbordet (ibland). Fullt rimligt vid fyra månaders ålder tyckte tydligen vi. 

 

Min hjärna vaknade dock inte upp av gulliga filmklipp. Inte heller av den verkliga, varma, gosiga charmören. Inte ens av snön som började falla och lyste upp eftermiddagen. Nej, det enda som lyckades sprätta liv i mitt amnings-dåsiga novemberhuvud var (obs nördvarning) ett frågemaraton vid matbordet. Jajemen, lite hederligt läxförhör med allmänbildande frågekort väckte mig lagom till läggdags och nu sitter jag pigg och glad i soffan medan hjärnan på egen hand repeterar frågorna jag misslyckades med (Pakistans huvudstad är Islamabad... Vikingarna härjade 800-1150... Sokrates är filosofins fader... osvosvosv). Det kan bli spännande drömmar inatt!

 

Imorgon ska jag repetera körsånger istället för på kvällen sjunger vi på allhelgona-gudstjänst i kyrkan. Kom dit vetja! Det kommer bli fint :-). Nu går jag och lägger mig mellan mina killar, med eller utan läxförhör i huvudet. Godnatt!