Alla våra änglar

Ännu en dag i vårt liv, de flyter iväg så lätt! Nu är luften sval och klar. Vi kan vara utomhus mest hela dagen. Runtomkring mig och Alfred finns det folk som ställer upp med lite allt möjligt. Vi gör vårt bästa för att bidra till det goda livet vi också! 

(null)

Vi började dagen med lek och en cykel-promenad. Alfred är duktig på att styra sin lilla spring-cykel nu, och jag puttar på med stången (han når inte till marken än). Hälsa på faffa bestämde han som höll i styret så vi cyklade till Kåge i tidiga morgonen och sa hej, innan vi vände tillbaka igen. Sen slängde jag upp lillungen på ryggen och gick lite till för Dantes skull. 

(null)

En stund senare kom Kåge och Ami till oss, laddade med färg och städredskap. På helt eget initiativ började de fixa med saker som inte ens hamnat på vår långa prio-lista än (därmed inte på något sätt onödiga). Kåge målade slitna lister på längan och Ami städade rummet där mamma och pappa tidigare huserade, som nu agerat lagerlokal i nästan ett år. Oj så fint allt blev! Vilka pärlor till svärföräldrar ⭐️

(null)

De höll på för fullt när jag nattade Alfred, och så snart han somnat med räven i famn slog jag på babywatchen och smög ut för att fixa lite jag också. 

(null)

Först målade jag en hallspegel, sen gick jag och mamma ner till "stickeriet" för att sy klart ett hemligt projekt till Alfred. Hemligt för honom alltså, men han läser ju inte bloggen så här kan jag visa upp resultatet: 

Ruben fick agera provdocka
(null)
(null)


Det är en sele som han ska kunna bära sina bebisar/dockor eller räven i medan jag bär runt på lillasyster. Förhoppningsvis en enkel modell han kan trivas med. Ett babynest ska vi också hinna sy innan bebisen kommer hoppas jag. Tur man har en mamma som både har kunskap och utrustning för själv hade jag aldrig klarat det projektet! 

(null)
(null)
(null)

Jag vill så gärna underlätta för Alfred att ta till sig förändringen med en ny bebis i huset. Han är än så länge peppad och engagerad, och sina bebisar sköter han så varsamt och fint. Därför känns det viktigt att han ska kunna göra som jag gör de stunder han vill vara stor, och däremellan få bli liten på min rygg, mage eller vid bröstet så ofta det går. Att han tagit till sig räven och både sover, myser och leker med den känns så himla bra! Han har aldrig behövt ett "ersättningsobjekt" som liten för han har alltid haft mig och brösten nära, men nu kan han behöva trösta sig utan mig ibland. Då tror jag räven kan bli viktig! Förutom alla andra änglarna vi har omkring oss förstås. Bästa pappan, mormor och morfar, farmor och farfar, faster Vickan och alla vännerna ❤️ Förutsättningarna är minst sagt på topp! 

(null)

Danne kom hem redan vid två, hade handlat och satte igång med middag. 

(null) 

Sen fick jag ligga i badkaret helt utan stress. Låta värmen mjuka upp kroppen. Läsa. Njuta. Bli ren.
Så himla skönt! 

(null)

Först morfar, därefter Lukas kom och lekte med Alfred. På gården lassade Danne och Kåge ved medan Ami fortsatte städa. Vi fick in babyskyddet i bilen. Mamma kom förbi och agerade smakråd i badrummet. Jag älskar att vara omgiven av en stor skara människor som bara hittar sin egen plats hos oss! Tiden flög fram mot läggdags och strax innan det blev försent hoppade lilla familjen in i bilen för att ta kvällspromenaden på andra sidan älven för en gångs skull.

(null) 
(null)

Det är så fint att promenera på de anlagda stigarna vid fiskodlingen. 

(null) 
(null)

Vi har tagit oss hit varje höst och Alfred blir bara större och mognare hela tiden (såklart). 

(null) 
(null) 
(null) 
(null)

Men när han blev trött satt han nöjt i sjalen och jag tänkte på hur häftigt det är att min kropp fortfarande kan bära honom upp och ner för backarna  så här nära nästa förlossning. 

(null) 
(null) 
(null) 
(null) 
(null) 
(null)

Nu sover favoritkillarna en trappa upp. Jag har min "lediga-natt" men ska gå och lägga mig nu jag också. Imorgon är en ny dag med nya roliga planer! 

Mellandagar

Min app meddelar att det är ensiffrigt tills vår bebis kommer (vilket jag fortfarande betvivlar, lite längre än så får vi nog vänta). Insikten om vad som är på väg fyller sakta mer och mer av kroppen. En till bebis. Nu när badrummet börjar bli färdigt kan jag fixa med sådant som får hjärnan att förstå. Jag lägger ut skötbädden i tvättstugan när badrumssakerna rensats ut. Hänger en ull-mobil ovanför. Jag plockar fram den gamla vaggan, bäddar och hänger den bredvid min säng. Den kanske inte kommer användas med lillasyster heller, men även den är en påminnelse om vad som väntar. 

(null)

Alfred provade vaggan innan jag hängde upp den, men fick såklart inte plats längre. Min stora kille, att tiden går så snabbt! Tänk så liten han var, då för drygt två år sen. Liten och klängig och ständigt behövande. 

(null)
(null)

Nu sover han oftast två timmar på dagen i vagn eller soffa, somnar vid åtta på kvällen och sover oftast lugnt till fyra på morgonen. Jag har flera timmar varje dag då jag kan fixa och pyssla här hemma! 

(null)

Idag sydde jag och mamma små presenter han ska få när lillasyster kommer. De får ni se mer av längre fram. Nu när jag bloggat klart ska jag måla igen. Som vanligt! Förutom sovstunderna så har jag ju mer tid att pyssla på under dagen också. Dels när Alfred hjälper till, dels när han är med våra föräldrar och dessutom när det kommer kompisar. Vi har bakat en kaka tillsammans idag, och innan läggtid kunde jag i lugn och ro duka upp medan Alfred lekte med Lukas, med farmor och farfar som extra ögon i trädgården. Sen fikade vi allihopa. Supermysigt! 

(null)
(null)
(null)


Det är annat än den där första tiden då jag inte kunde äta, hänga tvätt, duscha eller gå på toa utan bebis i famnen. Förresten har jag gjort allt det där tillsammans med Alfred idag och det går ju bra det också. 

(null)

Ja det är ett slags mellandagar nu. Tiden då jag är ledig, i väntan på något som kommer bli både härligt och jobbigt (tror jag nu i alla fall). Tiden då Alfred fortfarande är ensambarn på gott och ont. Då jag är mamma till en härlig filur som tjattrar, spexar och kan det mesta själv. Då jag hinner med det ena projektet efter det andra. Tiden innan bebisbubblan. Men, man vet ju aldrig vem som kommer. Vi undrar så! Kommer hon vara en vaken krabat som storebror, eller kommer hon sova sig igenom första tiden? 

(null)

Kommer hon kunna ligga ensam mer än några sekunder i taget eller vill hon ha mig nära dygnet runt? 

(null)
(null)

Vem kommer hon likna? Bli ett svarttroll som jag, rödhårig som pappa eller ljus som sin bror? 

(null)

Och sist men inte minst, när och hur gör hon entré? Jag har än så länge varit hellugn med att åka till Sundsvall igen. Tänker ju inte åka in långt i förväg bara för att, men så snart det känns som att de riktiga värkarna börjat så kör vi. Jag tror inte det kommer gå rasande fort, även om det kanske går snabbare än förra gången, men man vet ju aldrig. Kommer jag märka när det är på gång på riktigt, åka in för overksamma förvärkar eller vänta för länge? Igår gjorde vi en utflykt till Sundsvall för att gå på stan och passade på att testa de två vägarna som inte har vägarbeten just nu. Ca 2 timmars resväg måste vi räkna med vilken vi än tar! Det kröp så nära inpå, hur långt det är. 

(null)
(null)
(null)

Vi åt lunch på en sushirestaurang med vår stora pojke... 

(null)
(null)

...mötte upp Vickan och lekte på alla möjliga lekplatser... 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

... och var allmänt stolta över vår härliga stora lilla pojke. 

(null)
(null)
(null)

"Nästa gång vi åker den här vägen kommer vi hem med ett nytt barn" tänkte jag i bilen på väg hem. Så himla märkligt. Otroligt. Och liiite läskigt ändå. Det blir en lång biltur, oavsett hur bra allt går, det tvivlar jag inte på! Efter den här tankeställaren ska vi sätta in babyskyddet snarast möjligt och ladda med hink, plastlakan och frottéhanddukar för att vara redo när det är på gång. För oavsett vad hon bestämmer sig för så är det högst ca 3 veckor bort. Troligtvis mindre. Och tiden går fort! 

(null)


Det närmar sig!

"Ja, vecka 38, snart kommer nig lillasyster" - vore ju en rimlig slutsats att dra av min rubrik. Men jag är fortfarande inte riktigt där mentalt. I teorin, ja, men inte på djupet. Däremot börjar jag nå fram till lite andra delmål nu! 

- Imorgon jobbar jag min sista dag! Då har vi VO-möte så jag ska mest flyta med i det schema någon annan planerat. Idag var därför sista dagen med problemlösning och "göra klart". En hel del av båda sakerna dessutom! Jag har haft besök av missnöjda markägare och sagt hejdå till ett bra mycket nöjdare par. Jag har rett ut en härva där tre markägare hävdar agorätt till samma avlägg. Vi har avräknat allt på listan och förberett lite som görs klart längre fram. Det är jobbigt att jobba efter deadline! Nu blir det skönt att gå av. 

- Igår målade vi sista gången på nästan allt i både hall och badrum. Endast en takbräda och någon kant i hallen behöver en strykning till. Idag har vi därför avtäckt och städat golven. Det blir så fint! Nu sätts badkar och vask in (men vi hittad een spricka i toan, buhu, hoppas rörmokaren kan fixa en ny snabbt) och imorgon rörmokaren jobba med att koppla in allt. Till helgen har vi i princip ett färdigt badrum igen - förhoppningsvis! Sen återstår bara det roliga pysslet och pyntet 🤗

- Igår levererades veden och ligger just nu i trädgården och blir sur i ett riktigt höstigt regnväder 💦

Alfred har gått två dagar på dagis den här veckan. Idag fick han feber efter hämtning och kräktes på kvällen. Så glad över mitt beslut att ha honom hemma i höst (och kanske även våren om allt känns bra). Vi slipper förhoppningsvis en del baciller på så sätt! 

Inte en enda bild har jag i telefonen och nu ligger jag intill en febervarm kropp i ett mörkt sovrum. Därför säger jag tack och godnatt nu, nu får vänta på lite badrumsbilder och annat kul som jag hoppas få till i helgen :-)