Har nog gått i ide

Vi fortsätter vår trötta januari med långa helger och så lite aktivitet som möjligt. Jag läser tillbaka i min blogg och hittar tröst i att påminna mig om år efter år av tröstlösa januaridagar som plötsligt blommar ut i soliga februari. När det känns som man aldrig mer ska bli pigg, då har man faktiskt nästan tagit sig igenom årets tyngsta månader - november, december, januari. 

(null)

2104 hade vi haft en slaskig och sol-lös vinter i Umeå och jag kurade inne, ritade på plattan, kämpade med hemska astmaanfall och undrade vad framtiden skulle bjuda på.

(null)
(null)
 
2016 hade jag tröttnat på bylsiga vinterkläder, strulade med att fotografera mörka dagar, längtade efter tid att redigera och katalogisera bilderna och försökte vara en bättre, gladare och mer närvarande mamma.

(null)
(null)

I år är det struliga nätter, förkylningar, hopplös trötthet och än en gång de där vinterkläderna som solkar den snöiga och riktigt fina vintern. Jag tycker att vi trots allt gör ett riktigt bra jobb med att fylla dagarna med en lagom blandning av vila, frisk lift, bus och skratt. 

(null)
(null)

Igår hade jag och Alfred en dag för oss själva medan Danne jobbade långpass. Vi utnyttjade lagom temperaturer och den nya overallen och var ute både innan och efter lunch. 

(null)
(null)

Först pysslade vi mest på hemma men efter lunch åkte vi till stan och lekte lite i vinterparken. Alfred tyckte det var kul att halka runt på isen och åka rutschkana på rumpan med mig. Dessutom var där ju andra barn han kunde titta på. Alltid en bonus! 

(null)

Fast mest var vi ändå inne och tog det lugnt. Efter förmiddagens ute-lek i trädgården ville Alfred läsa pixiböcker. Han har en hel väska full och vi låg i soffan och läste bok efter bok efter bok. När jag plockade upp den tofte såg jag plötsligt att Alfred som at mitt i läsandet. Innan lunch. Oups! Han sov i nästan två timmar och jag passade på att slumra en stund jag också. 

(null)

Idag tog vi det ännu lugnare. Jag fick hela förmiddagen för mig själv. Kunde sova ikapp efter en strulig natt, rensa mina klädlådor och ligga och läsa. Har saknat den där långsamma tiden med bara mig själv insåg jag när jag läste om tiden i Umeå! Har varit så van vid att vara ensam mycket och pyssla, springa, promenera, läsa. Nu är det alltid någon som har anspråk på min uppmärksamhet. Alfred, Dante, jobbet. Jag blir ganska slut av det faktiskt! 

(null)
 Vid ett sövde Daniel Alfred och sen sov han till halv fyra. Vi kunde sitta och prata inredning, resor och annat sånt där som vi gillar att diskutera. Kvalitetstid! Tänk, den lyxen vågade jag knappt drömma om förra året. 

(null)

Efter bad, middag och promenad plockade jag fram lite utklädningskläder för att muntra upp Alfred. Han vaknade nämligen med kleggiga röda ögon (förmodligen ögoninflammation) och var om möjligt ännu tröttare och kramigare än innan. En liten stund hade han åtminstone kul och så tog vi oss fram till läggdags ännu en dag. 

(null)
(null)
(null)


Nu är min målbild SOL SOL SOL SOL. Då brukar hjärnan vakna upp litegrann! Tills dess får vi väl sova oss igenom alla timmar vi kan, och de andra brukar gå de också. 

(null)

Alfie-Kavat

Alfred har varit en sån pärla på dagis! Lekt och hängt med som om han aldrig gjort annat. Ätit blodpudding, fisk och tacopaj. Sovit i vagnen alla dagar. På onsdagen var jag med fram till tio. Jag smög mest på Alfred som lekte utan att se sig om, och så hjälpte jag till med de andra barnen. De bakade lite med lera och sen gick de ut. 


(null)


Carin klädde Alfie, jag tog hand om några andra. Därefter städade jag lite med en pedagog och fick sen sätta mig i personalrummet. Jag kikade såklart på Alfred genom fönstret. Han struttade på så kavat med den blå (dyra men värdelösa) hjälmen på sned. Sen kom han på att han skulle pussa alla barnen och jagade ungar en lång stund.


(null)


"Vem är den söta lilla dockan som går runt och pussar alla därute?" hörde jag någon säga borta vid dörren. 

"Det är Alfred, han är ny på älvtrollet, hans mamma sitter här inne nu". 


Det är så mysigt på Öhns skolgård. De stora och de små går tillsammans på rast. Andra dagen vi var med möttes vi av några femmor och en flicka som sa "heeeej alla mina bebisar, kom får jag krama er!". De andra barnen ryggade skyggt undan. Alfred följde med rakt in i klungan med stora. Sen hittade han Lukas och Emilia och försvann bort med dem.


(null)


Resten av dagen satt jag och läste och pratade. Kvart över tolv fick jag veta att Alfred ätit bra, busat med Loui vid bordet och sov i sin vagn. De hade bara ställt ut honom så somnade han. Som på räls alltså. När jag kom tillbaka in var han vaken. Drack vatten. Sa "hej". Så var det nog med det.


(null)


Efter dagis åkte jag till stan och fyndade på loppis. Overallen var tydligen för liten så jag behövde leta en ny, helst begagnad. Det hittade jag inte, däremot en hjälm som var MYCKET bättre och hemskt mycket billigare än den vi köpte på sportringen. Dessutom fina mössor, en Pippi-dräkt och en dockstol i trä. Overallen köpte jag tillslut ny på 30% rabatt. Det fik det vara värt. Lämnar vi tillbaka dyr-hjälmen går vi nästan jämnt upp, särskilt som mormor sponsrade 👍


(null)


Han har blivit så stor! Pratar mer och mer för var dag. Hade försökt lära sig namnen på alla barn igår. Hemma är han aningen vild men trött nu i övergången. Det är okej. Igår st han så söt efter middagen. Vi lekte i vasken med de små baddockorna. En ramlade ner "ouiäää ouiäää" härmade jag, bebisen ledsen. Då tog Alfred upp den och höll den på sin rygg. "Sitta gygge". Bebisen blev såklart glad igen genast! Alfred fick också sitta ryggen när vi promenerade med Dante. Det var tydligen skönt för huvudet! 


(null)


Idag är det fredag och vi är hemma och trötta. 


(null)

(null)


Nya overallen är invigd och vi har läst bok efter bok efter bok i sängen. "Meeee boook". Lille myspojken. Det är skönt med lugna dagar och jag är såååå tacksam över mina lediga fredagar! 


Utomhuslek och en tur till lekstugan

(null)

(null)
(null)
(null)
(null)

Dagisbarn


Nu har vi ett dagisbarn! Halv nio imorse datte jag Alfred på ryggen, fyllde vagnen med saker och traskade till förskolan i blåsvädret. Förbi fåren. Förbi några bilar och en traktor. Förbi en trädgård med roliga leksaker. Det är mysigt att kunna promenera tillsammans sådär! 

(null)
(null)

Alfred rusade in till barnen och leksakerna. Vi var inte längre intressanta! På några minuter hade han hunnit dansa, hälsa på alla, prova diverse leksaker, klättra upp på en stor kudde och hoppa jämfota... ja vad ska man säga. "Han är inte blyg" sa de snälla fröknarna i alla fall. 

(null)
(null)

Vi hade tur. Det var sångstund med de stora barnen idag och Alfred fick kramas med Mira och Walter. De försökte förgäves få honom att sitta stilla och sjunga som alla andra. Han ville stå i mitten av ringen och dansa och klappa händer. Han fick det den här gången. Duktig var han åtminstone på att göra rörelserna till Imse Vimse, Huvud Axlar och I ett hus i skogens slut. Han greppade också snabbt att man skulle ligga ner när vi sjöng gubben i lådan. En pedagog tecknade under hela sångstunden och det tycker ju både Alfred och jag är roligt. 

(null)

Daniel kom vid halv elva. Han hade nä liten fått jobba hela natten och fick sova lite längre på morgonen. Det var roligt att vara där tillsammans första dagen och kunna prata om dagen efteråt! 

(null)

Jag kunde i lugn och ro läsa igenom pärmar, lägga kläder i rätt lådor och komma på vad vi ska komplettera med. Nästa gång jag jobbar ska jag skriva ut bilder till hans egen pärm. Tänk va, vår Alfie har en egen låda, hylla, stol osv på dagis nu 🤗

(null)

Alfred var hungrig redan vid tio men klarade sig faktiskt på lite vatten till lunchen vid elva. Då åt han med desto bättre aptit. Blodpudding och potatisbullar smakade visst bra! Fast den där haklappen tyckte han inte om. Han lär vänja sig! Han kissade på pottan när jag bytte blöja och somnade i vagnen när Danne stod och gungade den. Helt slut var han då efter lek och mat!

(null)

Efter sovstunden gick han upp i varv. Ville kasta saker, puttas och vara allmänt bråkig. Då var det ändå dags att gå hem innan de andra åt mellanmål. 

(null)
(null)

Nu har vi tagit oss ogenomskinlig eftermiddag då alla varit heeeelt slut men Alfred hållit ett högt tempo av små och stora hyss. Pjuh! Han somnade åtminstone snabbt. Nu vilar vi och tar nya tag imorgon. Då stannar Danne hemma med Dante och är redo att ta över så att jag kan ta det lite lugnt på eftermiddagen. Kan behövas :-). Godnatt zzzzzzzz.