Ovälkommen gäst

Då var det dags för första omgången av astma med två barn hemma. Ändå rätt sjukt att jag klarat mig så bra i nästan två månader, och långt därförinnan också. Idag är jag iaf tung i andningen och slut i kropp och knopp. Såklart en underbar mamma ändå - eller inte! Har ägnat förmiddagen åt att skälla ut Alfred för att han är trött och gnällig eftersom jag är, just det, trött och gnällig. Massor med bonuspoäng till mig 🙈 Orkar inte ha två barn hängande vid kroppen. Får därför en ledsen tvååring som gör allt för att få mig engagerad. Varför gjorde inte evolutionen att barnen blir duperglada och självständiga när mamman behöver det? Nu ägnar vi dagen åt att överleva. Imorgon kanske jag får rymma och låta Danne vara superpappa när han är ledig 👍

(null)

Honey

Åkte för att hämta sjal. Passade på att ta med lill-cykel och testa skejtparken. Träffade Jennifer och blev bjuden på fika. Råkade stanna på middag. Hade sjukt trevligt! Kom hem i mörkret. Tänk så mycket skoj ett paket kan medföra! 

(null)
(null)

Myste lite i soffan och lekte en stund. Invigde sjalen på sovrunda. Båda somnade. Kom hem. Båda vaknade. Sen räddade min mamma kvällen innan det blev skrik och klagan. 

(null)
(null)
(null)
(null)

Nu är nog Svea snart mogen för nästa nattningspromenad 😴

Måndag

Inga bilder = inga inlägg. Oftast iaf, för det är så tråkigt att skriva utan att ha fina foton som inspiration. Bilder har jag visserligen tagit de senaste dagarna, men så hittade jag inte adaptern plötsligt. Förrän nu. På ett superbra ställe. I skåpet med hårddiskar och sådär. Tänkte när jag la den där att "nu kommer jag väl inte hitta den nästa gång jag vill ha den". Jag känner ju åtminstone mig själv! 

Hösten börjar gå från sprakande och strålande till kylig och grå. Vi leker allt mer inomhus och har varit lite trötta några dagar. Inte minst efter natten då varken jag eller barnen sov mellan två och fem pga allmän skrikfest. Ovanligt här hemma tack och lov! Morgonen efter var vi tacksamma att mormor fanns i huset bredvid. Jag och Alfred hakade på och plockade fönsterlav med henne. Det är ju trots allt snart jul, eller? Alfred klippte lite grenar istället, för det är så mycket roligare.

(null)
(null)
(null)

Svea blir allt mer snackig de stunder hon är vaken och på gott humör. Hon vill gärna gå runt och titta, stå upp i knäet eller sitta i sin sackosäck och prata med hela ansiktet. Nu tycker hon dessutom om att ta tag i saker, så jag försöker jobba in lilla räven som en favorit. Då har de en räv var! Osäkert om det lyckas dock, de verkar ju sällan göra som vi föräldrar vill de där ungarna. 

(null)

Idag har vi besökt kollegorna på jobbet, druckit kaffe och pratat lite. Det var mysigt och jag kände mig grym som lyckades få till en effektiv men lugn morgon, få in barn och hund i bilen, fika på kontoret och få hem alla igen utan gnäll (utom lite från Svea). Klockan nio var vi redan tillbaka från vårt mini-äventyr 👍

(null) 
(null)

Efter lite lek hos mormor ville jag och Danne ut men barnen var trötta. Då fick Svea åka på Danne och Alfred sitta på min mage och mysa en stund. 

(null)

Sen fixade han maten, med Lisa på ryggen. Helt på eget initiativ! God mat blev det också! 

(null)

Man gör som sina föräldrar helt enkelt!. 

(null)

I eftermiddag ska jag hämta ett paket med en ny sjal som jag är nyfiken på. Då får vi se om någon av de andra ska flytta ut. 

(null)

Så kul att få bära dagarna i ända nu, och ofta båda på samma gång. Morgonpromenad med Alfred på ryggen, Svea på mage eller rygg på dagarna, kvällspromenad med båda två - så ser rutinen ut just nu. All anledning att fortsätta denna roliga hobby.

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)