Tillvarons nycker

Helgen var så lugn och fridfull och laddade verkligen upp batterierna! Som tur är måste jag säga. Den här veckan har nämligen bjudit på både högt och lågt! 

Skogspromenad en trött söndag
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Måndag - Herregud vilken himla dag. 

Å ena sidan: 

  • Blev jag utskälld en massa gånger för saker jag kunnat, eller inte kunnat, påverka. Övning i att gå in i det den andre känner samtidigt som man skapar distans till sin egen person.

  • Ägnade jag tre timmar i skogen åt att inse att det här gick åt skogen, att vi inte kommer kunna hugga ett av mina objekt med en rimlig insats. 

  • Arbetade jag en lååååång dag. 

  • Hade jag två olösta problem när jag gick till sängs.

Å andra sidan: 

  • Löste jag de allra flesta av problemen och slutat med nöjda markägare. 

  • Såg jag till att undvika fler problem genom att "ge upp" i tid. 

  • Är det här en del av jobbet. Bli utskälld. Lösa problem. Misslyckas ibland. 

Tur man har haft en lång skön helg att ladda upp batterierna i alla fall! Dessutom var killarna i Sundsvall och hade det bra så jag behövde inte skynda mig hem! 

(null)
(null)


Tisdag - trötthet och somrig harmoni

Så trött på jobbet, dränerad efter måndagen, men lyckades lösa upp de sista knutarna och kunde sluta i vanlig tid med flaggan i topp. Åkte och hämtade en trött liten dagispojke och undrade var vi skulle hitta energi till att ta oss igenom eftermiddagen. 

Här visade det sig:
(null)

Efter maten packade vi in oss i bilen och åkte till badplatsen. Där kastade vi pinnar till Dante och Alfred ville absolut ner i kallvattnet. Han hade en härlig stund där han fick doppa sig från bryggan, leka i vattenbrynet och gräva i sanden. 
(null)

Sen gosade vi i vår ullsjal och värmde oss en stund. 
(null)

Sjalen packade jag ner med baktanken att vi skulle gå en myspromenad i skogen. Det gick vägen! Vi har inte strosat i det här området sedan förra hösten, och precis som då undrade jag varför det dröjt så länge. Alfred babblade glatt på ryggen och Dante sprang framför på lagom avstånd. Det enda som grämer mg är att jag fick med mig en kamera utan minneskort och bara kunde ta halvkassa mobilbilder på den fina utflykten. 

(null)
(null)
(null)
(null)

Onsdag - medvind, snor och ett platt bildäck

Lön för mödan kan vi kalla det, när veckans tredje dag flyter på med positiva mejl, glada markägare och vackra skogsbestånd. Idag var mitt jobb som bäst! Både sällskap och ensamhet. Både produktivitet och egentid med podd i öronen. Jag var visserligen något sen till dagis men på bra humör. 

(null)

"Alfred har bitit två barn"... Efter att ha kramat och hälsat på min lillpojke, beundrat en boll och gått med till sandlådan, satte jag mig ner med honom. "Har du bitit idag?". Jodå det hade han, kunde namnet på barnet också. "Du vet att du inte får bita. Mamma blir så arg och så ledsen." säger jag med ord och tecken. Han nickar och tecknar mamma arg och ledsen. "Barnet får ont och blir ledsen."  han bekräftar med tecken. "Blev fröken arg och sa nej, inte bita?" tecknen förstärker orden. Han nickar igen. Sen drar han upp tröjan. "Alfred ledsen magen". Det är inte lätt att vara liten, snuvig och trött och inte orka stå emot sina impulser. Imorgon får han vara hemma och vila så att snuvan kan ge med sig. 

(null)
(null)

Det var en alldeles slutkörd liten kille som svängde mellan gråt och trötthet på hemmaplan. När jag satte på mig trikåsjalen ropade han lyckligt "saaalen mamma, saaalen" och fick ladda upp på magen tills krafterna återvände. Efter middag följt av lek i trädgården satte jag honom på ryggen och gick en promenad. Lagom ansträngande! Det tog oss nästan fram till läggtid och Danne tog över så att jag kunde åka till kören. 

(null)
(null)
(null)

Han skulle bara pussa och krama lite på bebisen i magen först 😍

(null)

Kören ja... trodde jag, haha. Jag kom bara en liten bit innan bilen varnade för lågt däcktryck. Sen hörde jag ett rasslande ljud och kom snabbt åt sidan. Höger bakdäck var platt! Killarna fick packa in sig i bilen och komma till undsättning. Med en stark cykelpump fyllde Danne bildäcket och så rullade vi försiktigt till däckfirman. Där får bilen stå tills imorgon. Alfred var upprymd efter det spännande äventyret och upprepade"mamma bil sönder". Fina Daniel lät mig få tid för mig själv i trädgården istället för den missade körsången. Jag njuter så åt att vattna och rensa medan solen sjunker och det blir sommarskymning. Lyckan över äppelblom och syrénknoppat, spirande gräs och solstrålar. Det är inte samma sak som att sjunga med världens bästa kör, men bra på ett annat sätt! 

(null)







Kom tillbaka John Blund!

Imorse var jag så arg. Frustrerad. Orättvist behandlad. Klockan var fyra. Jag hade definitivt inte sovit klart. Alfred somnade inte om. Ägnade sig åt diverse tortyr. Tillslut gick vi upp trots att jag inte orkade. Jag tjurade under en frukost framför Pippi. Sen gick vi ut i en gyllene morgon. Fortfarande med sömn i hela kroppen, men det kändes ändå bättre. 

(null)

Efter att ha sprungit, kastat pinnar och åkt lite vagn slocknade plutten äntligen igen och jag kunde också slumra en stund. 

(null)

Så pass att vi orkade åka på bärträff strax efter nio :-). 

(null)

På en bärträff får barnen lek, mammorna prata och så får man prova olika härliga bärdon och tipsa varandra. Himla kul! 

(null)
(null)

Min Onbu blev ordentligt testad och rosad. Själv övade jag höftknyt med både ringsjal och kortsjal :-) Mest njöt jag av sällskapet. 

(null)

När vi kom hem var det nästan lunchdags men Danne med föräldrar var på loppis så vi passade på att leka i trädgården tills de kom. Alfreds stora kompisar kom förbi och lekte. Lycka! Jag är så överraskad och tacksam för att de verkar uppskatta min lillpojkes sällskap även om de är skolbarn. Vi satte igång vattenspridaren till allas förtjusning :-). 

(null)
(null)

Dagen fortsatte lite som den började. Lunchen blev sen. Alfred var för trött för att äta. Sen var han för trött för att sova. Inte förrän vi gått halva långrunda med vagnen slocknade han. Då sov han desto längre! 

(null)

Anne-Marie och jag hann fylla på odlingslådorna, rensa hela vinbärslandet, vända och gräva, rulla ut markduk och skapa en gång av täckbark. Imorgon ska fröerna i jorden! När jag gick in för att förbereda middagen vaknade Alfred. Då var han fortfarande trött och mammig, ingen annan dög, så han fick hänga på ryggen när jag lagade mat. 

(null)

På kvällspromenaden tig vi med vagnen, men Alfred ville fortfarande vara nära och gosa. Kroppen kändes pigg så jag snurrade på mig mysiga ulltrikån och lät honom åka på magen. 

(null)
(null)
(null)

Efter ett stopp på vägen blev det vagnåkning hem med tröttisen. 

(null)
(null)
(null)

Sen somnade han såklart snabbt pch lätt på kvällen. Eller inte... jag försökte lägga i en timme, sen tog Daniel över. På ovanvåningen gråter Alfred fortfarande. Stackaren, John Blund måste vara på semester idag! 

Imorgon ska jag försöka ta kort på utvecklingen i både trädgård och sovrum :-) Det händer ju saker ska tiden här hemma! L

Flitiga fredag

Idag har vi fixat i trädgården som vanligt och njutit av hur fint vi har det. Gått en lång promenad hela familjen och jag fick bära Alfred på ryggen. Sen fick jag ett ryck (läs - var hungrig och kall) och fixade rejäl lunch i tillräcklig mängd för matlådor.

 Medan Alfred sov kom jag in I ett boa-mode (gravititetssyndrom?). Jag skulle bara rensa kläder och vila fint i nya byrån. När jag tömt mina lådor från gula byrån (där blir det barnkläder framöver) fortsatte jag med lådorna vi lagt Alfreds sängkläder i. Nu skulle de hitta en plats. Fick syn på sänglådorna under järnsängen. Skulle de rymmas under Alfreds säng? Provade och det gick 👍 Fast de var såklart fulla med diverse... så jag rensade gamla dagböcker, teckningar, pyssel, sladdar, batterier, skivor, bruksanvisningar. Slängas, flyttas. Hittade en ny låda till målarsakerna jag sparade. Fyllde på med alla målarsaker som låg i köket. Rensade i köksskåpet med diverse när jag ändå höll på. Slängas, flyttas. Pjuh! Nu har jag massor med skräp, en del loppisprylar och ett behov av att sortera om förrådet också! 

(null)
(null)

Alfred vaknade lagom till att jag kände mig klar och efter lite fika åkte vi och handlade. Jag letade hela sommarskor till mig utan att fastna för något, men gladdes åt hur lätt det gick att botanisera och prova med Alfred på ryggen. Sen handlade vi mat och lillpojken satt så snällt i kundvagnen och tuggade på ett äpple. När vi skulle gå mot bilen insåg jag att 1. Solen skiner, 2. Det finns bra bord utanför Ica, 3. Vi är hungriga. Det blev picknick på korv, tunnbröd pch bostongurka innan vi åkte hemåt :-). 

(null)
(null)
(null)

Därefter fick Alfred fullt lek-fokus en stund innan läggdags. Fast litegrann var jag tvungen att rensa bland leksakerna också. När han somnat var jag helt slut men åt kvällsfika, tittade på trädgårdsprogram och fick energi till att styrketräna lite. 

(null)

I vecka 26 börjar hjärnan alltså inse att det kommer både förlossning och bebis och plötsligt vill jag ha hus och kropp så redo som möjligt. Inte en dag för tidigt! Åtminstone inte för att träna igen.