Sista dagen i juni

Det är en speciell känsla, att bära på ett litet liv, lyssna på förlossningsberättelser i poddformat, förbereda sig mentalt inför nästa barns födelse, minnas den här dagen för två år sedan. Då, när jag var latensfasen och tog pinvärkar i Sundsvall. Då vi åkte till förlossningen och blev hemskickade igen. Då jag spenderade dage på soffan och stapplade fram på smärtfylld promenad. I lycklig vetskap om stt det snart snart var dags! Imorgon fyller den lille efterlängtade krabaten TVÅ år. Det är två år av full fart och underbara stunder han bjudit på. Idag blev vi bjudna på förskotts-kalas hos mina föräldrar, eftersom mamma jobbar imorgon. 

(null)

Hela närmsta familjen, inklusive  Lindblads, var där. Vädret gick från kyligt imorse till strålande sol och värme. Men Alfred strålade nog värre än solen ändå, där han sprang runt runt bland alla kära. 

(null)
(null)
(null)
(null)

Ett riktigt sommarkalas blev det, med ballonger och vimplar i busken och blommor på trädgårdsmöblemanget. Vi åt korv och glass bland sandlåda, leksaker och pool. Alfred öppnade paket från Lindblads och mormor och morfar. Våra väntar på den "riktiga dagen" imorgon. 

(null)
(null)

Avslappnat, glädjefyllt och kärleksfullt. Så bra det kan bli! 

(null)
(null)
(null)
(null)

Själv hade jag ont i fogarna efter att tidigare på dagen ha:

1. Gått långrunda med vagnen (tack och lov en tom vagn i värsta backen)
(null)

2. Ha satt tält på jordgubbarna 
(null)

3. Målat fönster och dörr på lekstugan 
(null)

Men det gjorde ju inget när så många andra kunde springa och jag fick sitta still! 

På hemmaplan

Vaken igen 😫 vid halv två hade jag lugnt kunnat somna när Alfred väckte mig. Efter många sparkar från myggkliiga små fötter, en urdrucken mjölkflaska och en tur till köket för att hämta ny mjölk (samt ut i trädgården för att kissa - nu när toan saknas) hade jag vaknat till lite men var fortfarande sömnig. Sen började snarkningarna. Därefter började en mygga attackera min nu sovande lillpojke. Jag väntade ut stickmonstret, dödade det tillslut mot min arm. Hämtade peltor-kåpor och hörlurar strax innan tre. Insåg att jag inte skulle somna om genast ändå. Så nu skriver jag lite blogg i väntan på nästa sömntåg. 

(null)

När jag hämtade Alfie på dagis i onsdags ville han genast åka hem. "Mamma, åka hem!" Det var en gosig och svettig liten pojke som blev buren till bilen. Pappa var hemma. Vi åt korv och pasta och trugade i Alfred litegrann. Han hoppade upp och ner från stolen som vanligt. Efter en stund hostade han till och kräktes. Flera gånger. Vi tröstade och torkade. Han såg mest förvånad ut. Var lite hängig efteråt men lekte vidare. Ändå ringde varningsklockan. Kanske bara solsting. Kanske något värre.

(null)

Så igår vabbade jag. För säkerhets skull. Inte låta en potentiellt smittsam pojke gå på dagis. Inte ta med sig eventuell smitta till kollegor strax innan semestrarna startar. Men Alfred var pigg och glad idag. Åt som vanligt (inte så mycket alltså men lite då och då). Lekte i solen med mössa och solkräm. Drack mycket och åt en massa apelsin. 

(null)
(null)


Vi har dessutom börjat få röda jordgubbar i landet! Flera gånger har lillungen varit där idag, och han har bara plockat röda, inga vita. Det gör mig så stolt och glad. Jordgubbar. Rabarber. Snart vinbär. Härliga tider! 

(null)

I huset går arbetet framåt. Vi har ett golv istället för ett hål (alltså inte ett färdigt golv men grunden), och snart även väggar. Det känns skönt att isolering och husgrund är instängt igen. 

(null)
(null)

Snickaren har dessutom med sig en hund som Alfred älskar och Dante är fruktansvärt irriterad på. 

(null)

Imorgon får Alfred vara med pappa och farmor och farfar (48 timmarsregel på förskolan) och jag ska jobba min sista dag innan semestern. Så nu ska jag försöka slumra lite igen! 

(null)

Redo för förändring

Nu har vårt bygge stått stilla några dagar medan vattenröret grävdes upp, isolerades och grävdes igen. Imorgon börjar det igen. Vi väntar med spänning på framsteg. Nu räcker det med rivning, heja heja uppbyggnaden! 

Jag börjar bli otålig på ett krypande sätt. Det handlar inte om att arbetet drar ut på tiden - herregud vi är ju inställda på att det ska ta hela sommaren! Inte heller på bristen på toa och dusch eller att jag inte förstod vilken röra det skulle bli. Det är bara det att nu är jag i vecka 32. Det är två månader till BF. Jag har hamnat i boa-stämning! 

Vecka 32, bygge pågår innanför liksom utanför magen
(null)

Det är en liten klocka som ringer i min mage och väcker lusten att organisera små små kläder i lådor. Att bädda vagga och vagn. Att hänga upp gulliga mobiler och vika fina filtar. Att se över inventarierna, komplettera med nappar och nappflaskor, damma av amningströjan och bröstpump. Jag vet att det inte är bråttom, men någon rastlös bit av mammasjälen vill se till att allt är fint och ordnat inför bebisens ankomst. 

Och då har jag KAOS omkring mig! 

Den här helgen har jag (vi) därför försökt stöka undan lite av varje. Under fredag/lördag fick vi:
  • Kontrollerat krypgrund och isolerat utrymmet under trappen.
  • Slätat till jorden efter grävmaskinen och fått tillbaka grus längst väggen samt sått nytt gräs. 
  • Satt upp anslagstavla i kvarteret
  • Packat in tvåårspresenter
Redo att möta krypgrunden! Trodde jag haha, den var max 2dm luftspalt och rymmer som bäst några råttor. Nu stänger vi igen luckan och isolerar ordentligt. Hejdå lilla skrubb. 

(null)

Fina anslagstavlan!
(null)

Väldigt duktig men ganska otålig medhjälpare
(null)
(null)
(null)

Idag började min dag redan innan fyra, med superpiggelin i sängen. Vi var ute ur huset innan halv fem, efter att jag kontrollerat av varken Alfred eller jag skulle somna om igen. Solen sken. Världen var vacker. Det var en fin stund tillsammans! 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Efter fem timmars samvaro (alltså vid niotiden) lämnades Alfred hos sin farmor och farfar. Danne och jag tog en heldag på Birsta och fick gjort följande:
  • Handlat handfat, kranar och lampor till badrummet samt beställt badkar och dusch.
  • Handlat lampor till hall och trapprum samt lite mer förvaring. 
  • Köpt första prylen till nykomlingen, nämligen en rejälare skötbädd än vi hade till Alfred. 
Dessutom åt vi lunch i godan ro på Ikea samt sushi innan hemfärd 👍

När nu alla stora inventarier är ordnade till badrummet har vi försökt rita upp mått och placering på golvet. Vi skrattade litegrann åt illusionen om att rymma en byrå i sista hörnet, men i övrigt ser allt ut att passa perfekt. Badkar, fönster, toa, handfat, dörr med ny placering och så kanske något litet i hörnet (typ en tvättkorg och en potta, max). Det kommer bli ett toppenrum! 

Pottskåp med handfat, kran och lampa över spegel (den har vi inte hittat än)
(null)

Det blir det här badkaret med vita ben och en liknande kran som på bilden fast med enhandsfattning.

(null)

Sen kommer vi ha vita(eller svagt grå) väggar och ett mönstrat golv i gråskala. Typ som det på bilden har jag för mig, minns inte riktigt... Plastmatta både på vägg och golv. 
(null)

Mellan varven har jag pysslat om trädgårdslandet litegrann. Där växer det så det knakar! Alfred fick hjälpa till att plocka spenat och grönkål till mormor och morfar och var mäkta stolt! Tur att åtminstone någon liten hörna av hemmet får vara fint och i ordning. Nu är badrummet ett hål, hallen omöblerad med golvprojekt på G, kök och tvättstuga belamrad med saker från badrum och skrubb, altanen belamrad med hallmöbler, gräsmattan uppgrävd. Huvva!

(null)