Rapport från en sändag

Natten till söndag fick jag sova riktigt bra. Först för att min fina pojke sov utan avbrott 21-03:30. Sen tack vare underbara Danne som tog vakentimmarna när en väldigt ledsen Alfred inte kom till ro. Jag sprang upp med en nappflaska och la mig sedan på soffan. Drömde mycket och vaknade strax efter sju, något mer utvilad. Hämtade en nyvaken pojke bredvid sovande pappa och gav Danne sovmorgon. Jag har därmed varit något piggare idag. Alfred däremot var trött, snorig, blev lätt ledsen och kändes stundvis varm. Vi tog därför en lugn dag på hemmaplan med promenader, mys och bus på hemmaplan. 
 
 
Numera blir det en hel del upp och ner, upp och ner i sjalen på en promenad. Jag tog en riktig långrunda med mina pojkar efter lunch. Sprang fram och tillbaka in i huset för att få med min napp, koppel, bajspåsar, kamera och mobil. Vilken tur att jag i sista sekund satte stövlarna på Alfred utifall att han skulle vilja gå själv.
 
 
Klart han ville! Nästan hela rundan. Helst med Dante i koppel. 
 
 
Eller utan Dante i koppel. För Dante vill ju helst springa själv han också.
 
 
 
Då kastar Alfred pinnar istället, eller tittar på allt spännande som finns i skogen. 
 
En koja till exempel
 
Eller en svamp
 
Ajajaj - USCH!
 
Snitselband kan man också hitta i skogen. Alfred plockade upp en liten bit naturvärdesband från marken. Den skulle genast knytas i en gren. Jag knöt fast den och han drog loss igen. Gick till nytt träd. Han pysslade koncentrerat. Satte upp. Tog ner. Gick till nästa träd. Hängde över en gren. Tog ner. Mammas lilla hjälpreda vet att det ska sitta band i måååånga träd när man är i skogen! 
 
 
För ett halvår sedan skulle jag tänkt att det vore bättre att ta med vagn eller sele när Alfred blev stor nog för att gå själv. Nu går det så snabbt att knyta upp att jag hellre sjalar. När Alfie springer knyter jag sjalen som en tröja och slipper bära den. Sen slänger jag bara upp honom på ryggen när benen är trötta. 
 
 
Där sitter han och hummar, kramas, myser med nappen. Laddar batterierna. Och så sprattlar han till och vill ner. Det är ju inte alltid det funkar att låta honom bestämma men idag hade vi verkligen ingen tid att passa. Så skönt! En lång och långsam runda. Bara följa efter en ettåring och se var man hamnar. Det borde alla göra ibland. 
 
Mot slutet blev vi båda trötta. Alfred tog en dricka-paus. Jag knöt honom på magen sista biten. Stretade med Dante som ville åt alla håll, stövlar som trillade, kameran som hängde och slängde. Mobilen som inte hade någon ficka att ligga i (stoppar den innanför bröstpasset när jag knyter på rygg). Just precis då vore en vagn ganska skön att ha ändå. Jag ringde på förstärkning istället och Daniel mötte upp. Tog hand om stövlar och hund. Skönt! 
 
 
På eftermiddagen lagade jag lasagne, sen pysslade vi i trädgården fram till läggdags. Jag fick hjälp som vanligt :-) 
 
 
En riktigt skön dag med lagom återhämtning för trötta mammor, som sen följdes av ännu en bråkig natt som sopade undan den uppsamlade energin - men det är en annan historia.

Långa dagar

Två dgar i rad har jag åkt till Umeå för jobb. 3 timmar enkel pendling. Idag var jag borta till halv sju på kvällen.Lång dag för både killarna och mig. Hann bara busa lite, bada Alfred ich läsa saga innan han somnade. Igår hann jag dock med lite mer. Pressade in allt möjligt så att dagen liksom tänjdes ut som gammalt tuggummi. Se här: 
 
- Vaknade 06, myste med Alfie och åt
- Körde 3 timmar till Umeå
- Skapade utbildningsmaterial på HK
- 3 timmar hem igen och lunch samt jobb i bilen.
- Tankade ekande tom tank och handlade hundmat
- Hemma kvart över fyra
- Busade och lekte med Alfred och grannbarnen
- Åt middag
- Promenad med Alfred till hembygdsgården
- Möte 18-20, min lille hjälte somnade i min famn vid 19:40, fick skjuts hem
-  Sövning i sängen 20-21
- Kvällsfika
- Löprunda, styrketräning och dusch
- i säng 22
 
 
Herregud vilka maratondagar, fast på helt olika sätt. Nu ska det bli underbart med några fjälligast och massor med tid tillsammans med familjen ❤️

Barnarbetare i paradiset

Det finns så många barn i världen som sliter hårt. På industrier, i gruvor, i hemmet. Barn ska inte tvingas arbeta. Inte slita ont. Däremot tycker jag det är fantastiskt när barn kan vara delaktiga i de vuxnas sysslor. Det ger en så fin gemenskap, närvaro, tid tillsammans, samförstånd. Alfred älskar när vi fixar och donar tillsammans! När han får "diska" i diskhon, laga mat i selen, dammsuga, sopa eller vad vi än fixar med. Idag har vi arbetat ihop på många olika sätt, hela familjen. Livspussel när det är som bäst :-). 
 
 
Jag började jobba hemifrån en stund för att sen ta med Alfred till BVC. Nu har han passerat 9kg och 74cm. En liten lättviktare har vi, men finast i världen :-). Efter BVC följde han med mig och Dante ut i skogen. Han var trött redan i bilen och det tog inte en kvart innan han sov där bak. Sen sussade han sött ända tills det var lunchdags och jag fick riktigt mycket traktplanerat. Njöt av att höra hans snusande vid örat och tänkte att nu sover han med skogens sus och våra fotsteg mot mossan som vaggvisa. Sämre kan man ha det! 
 
 
På eftermiddagen var jag på kontoret och under tiden började killarna arbeta med grusgången.
 
 
Efter middagen tog vi itu med projektet allihopa. Först med en mammig Alfred i sjalen...
 
 
... och därefter allesamman med gemensam muskelkraft. Alfred var mycket beskäftig med sin gröna kratta och ville hemskt gärna skjuta på skottkärran. 
 
 
När vi tog paus för kaffe passade han på att bada lite i en vattenhink. Bästa paus-underhållningen! Han är som en liten dräng på gården, pinnar runt och fixar med det ena och det andra. Klappar sin gula häst i sandlådan. Drar i vattenslangen. Plockar bär. Gräver i gruset. Ständigt i rörelse!
 
 
Vädret var fint så vi tog en promenad innan läggdags. Dumt nog utan kameran. Skogen var så fin! Ljuset sådär lågt med långa skuggor som det blir när sommaren går mot höst. Kvällen var lite sval och Alfred gosade ner sig i den mjuka ullsjalen och sög på sin napp. Lagom trött. Lagom nära. 
 
 
När vi kom till utkiksplatsen drog en regnslöja förbi på andra sidan älven och skapade en dimmig svagt upplyst kuliss med en vacker regnbåge. Alltid ta med kameran! Nu fick mobilen duga. 
 
 
Vår duktiga lilla barnarbetare slutade dagen i storartad stil genom att kissa på pottan, bada en stund och sen somna gott vd bröstet. Hade inte kunnat fantisera ihop en bättre unge om jag så försökte! 
 
 
Imorgon åker jag till Lycksele med jobbet och tar familjen med mig. Hade inte kunnat dikta ihop ett bättre jobb heller :-).