Fira sommar
Om någon, vem som helst, skulle frågat en svensk varför vi firar nationaldag den 6 juni är det nog få som hade kunnat svara. Något med Gustav Vasa, och kanske någon konstitution eller så? Inget som vi svenskar har någon djupare relation till. Vi är bara glada att vi får gissa flaggan, ha ledigt från jobbet, fika och njuta av sommaren. Ja, kanske är det helt enkelt så att vi firar sommar? Och det är ju ännu mer svenskt än gamla kungar och lagar!
I år låg den 6 juni på en torsdag och jag valde att ta en klämdag på fredagen. Fyradagarshelg! Då passade vi på att åka till Backe, det var ju längesedan sist. Vi skulle dessutom övernatta, i husbilen, så det blev en riktig utflykt, med välbehövligt löfte om fortsatt helg när vi kom hem igen.
Kerstin planerade och fixade. Våfflor och glass till lunch, kakfrossa med studsmatta i Jansjö därefter och sen femkamp på gården. Alfred som hade varit tveksam till att åka ifrån forsmo-kompisarna hittade genast skatter i den gamla längan. Pingisbord, mjuka racketar och bollar, roliga cyklar - Backe är fullt med saker som uppmuntrar till lek.
I Jansjö fanns det dessutom, förutom studsmatta och kakor, en massa kompisar. Alfred hittade snabbt killar att leka med. En hade en insekts-burk och de gick på jakt. Svea höll sig i närheten och efter en stund hade även hon kommit in i ett gäng. Hon och några tjejer hoppade studsmatta och hon kunde imponera med flickisar, bakåtvolter och hjulning utan händer.
Vi åkte "hem" för att leka femkamp på gården. Kasta pil, kasta boll i hink, kasta ringar på pinnar, kasta ner burkar, barnen briljerade och resultatet blev väldigt jämnt! Att Alfred och jag vann med bara några fjuttiga poäng räddade kanske eftermiddagen?
Sen var det skönt att ta det lite lugnt, ställa i ordning husbilen, titta teve, äta middag, innan vi åkte på nästa aktivitet.
Pump-tracken, det är ju ett måste när man är i Backe. Trots att vi numera har en egen i Sollefteå gillar jag faktiskt Backes pumptrack allra bäst.
På kvällen fiskade Alfred i Backesjön, som jag lovat honom, medan Svea spelade spel med Kerstin. Lugnet föll, solen sjönk och Alfred lockade in en stor gädda till bryggan. Något napp blev det däremot inte och allt för snabbt var vi tvungna att åka hem för att hålla kväll.
Det är inte vilsamt att åka bort med två barn. Det är att vara ständigt tillgänglig och lägga känslor och önskemål tillrätta. Det är att sova oroligt i en husbil och ändå vara på "semester-humör" när man vaknar. Ändå är det mysigt att komma bort tillsammans. Lagom långt bort. Andra dagen nöjde vi oss med frukost och lite utlovat fiske innan vi rullade hemåt. Vi hade firat Sverige med de saker vi tycker bäst om. Landsbygd, natur, familj, gymnastik, fika, spel och fiske. Vad dagen "egentligen" handlar om spelar mindre roll i ett land som aldrig riktigt varit hotat och som knappt ens såg sig själv som en nation när Gustav Vasa kom till makten.
