Nedräkning
Jag sorterar och prioriterar. Ser till att hinna med allt jag lovat markägarna. Skogsdagar. Återställningar. Räknar och skickar kontrakt. Jag besöker Resele skola och låter barnen leka skogsmaskiner. Olivia börjar som skogsinspektor och jag får förtroendet
att introducera henne under första dagen. I skogen flyttar maskin efter maskin till mina poster. Sex stycken räknar jag till nu. Jag gör mitt bästa för att hinna besöka. Innan, under, efter. Samtidigt har jag lärt mig att inte maxa. Utnyttja
kollegor och lita på att allt löser sig. Det är sommar och vi ska ha det bra.
Viktigast är trots allt familjen. Sakta men säkert sjunker känslan in även på hemmaplan. Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart. Så vi försöker sätta fart. Vi vårstädar förråden. Arrangerar loppis. Säljer iväg litegrann.
Fyller på med avslutningskläder till barnen och nya (begagnade) skor till mamman. Nu känner jag mig som en blandning mellan skogsmulle och kulturtant i mjuka merinotröjor, barfotaskor och kortissjalar ❤️
Det är någonting med sommar. Lätt att leva. Dagar då barnen springer från hus till hus. Från studsmatta till cyklar. Leker utan vuxna. Dagar då en skogspromenad blir ett äventyr. Harsyra blir godis. Daniel springer långrunda och Alfred kör fyrhjuling.
Hos mamma och pappa borras det 230 meter ner i marken. Ner i berget. Ingenting står någonsin still. Lugnet varvas med känslan av att någonting måste hända. Vilka minnen ska vi skapa i år? Vart ska vi åka? Vad vill vi uppleva? Sommaren är en tid
av jakt på upplevelser.
På nationaldagen är hela familjen ledig. Vi klär oss fina och åker på utflykt. Besöker en av traktens alla pärlor. Tulpanodlingen i Backsjön. Där har jag inte varit innan 🌷
Barnen tycker mest om åsnorna. Jag njuter av att promenera bland blommorna. Får dessutom en oväntad bonus när Svea fryser och vill mysa på ryggen. Bäst att skynda sig att fånga fina bilder. Vem vet vilket knyt som blir vårt sista?
Vi äter lunch i ett växthus. Belgiska pannkakor och muffins till barnen. Lax och sallad till oss vuxna. I över ett halvår har vi varit glutenfria nu! Jag tror att både min och Daniels kropp tackar för det.
Helgdag blir vardag som blir vanlig helg. Daniel jobbar. Sista långhelgen innan barnen ska få sommarlov. Sen är Daniel ledig. Därefter jag. Sen båda. Sen Daniel igen. Vi är inne på upploppet! Helgen ligger öppen och oplanerad. Ingen gymnastik längre.
Ingen dans. Inte ens fotbollsmatch. Äntligen kommer värmen tillbaka och det känns som sommar på riktigt.
Vi fyller snabbt på med roliga utflykter! Cyklar till hembygdsgården där det är spelmansstämma. Jag sjunger och barnen fikar, dansar, hjular och jagas.
Fortsätter till stranden med svettiga ungar som badar trots att älven är svinkall. Jag doppar fötterna och fångar känslan på bild.
Därefter till skogen där killarna cyklar i dödsbackar och jag får hjärtat i halsen flera gånger. Min elcykel strejkar och jag måste trampa på 😱 Vilken tur att man har lite kondition kvar!
På kvällen får Alfred fiska med Melker. Vilket liv dessa ungar har 😍
Nu laddar vi för pumptrackpremiär i backe 🙌