Alfred vår Alfred
Vi gjorde så gott vi kunde för att njuta av kvällen. Svea behövde uppmärksamhet och rörelse efter en tråkig hemmadag. Vi dansade disco och övade på flickisar på rummet. Jag tittade på telefonen varannan minut och dämpade oron med hög musik och frigörande
dans. Samtidigt väntade en illamående, trött kille med svåra magsmärtor på besked från läkare. Stod ut med blodprover. Blev tillslut skickad till Övik i snöstormen. Daniel fick bara bita ihop och hålla ut under 1,5 timmes jobbig resa.
Det blev en tuff natt för killarna. Inga besked innan kvällen. Alfred fick dropp och väcktes gång på gång för olika kontroller. Det klämdes och kändes på magen. Nästa förmiddag gjordes ett ultraljud. Tarmarna såg bra ut. Proverna visade inte på inflammerad
blindtarm. På ultraljudet syntes svullna lymfkörtlar som tryckte på tarmarna. Tämligen ofarligt så länge barnet klarar att äta. Vi fick besked om ännu en natt på sjukhus medan Alfred fick börja äta mat och observerades. Jag åkte genast och bytte
av Daniel som fick köra hem för att vila.
Inte länge efteråt piggade Alfred på sig. En piggelin ledde till tuggor på smörgås, därefter lite pannkaka, riskaka, lite godis. Allteftersom näringen kom ut i blodet orkade han prata, sen rita, spela spel, lyssna på bok. Tillslut satt vi på golvet
och byggde Lego och hade det ganska mysigt tillsammans. Vi sov gott den natten även om droppet larmade och pep säkert fem gånger. Nästa dag kändes Alfred som den vanliga pigga buspojken och vi skrevs ut innan lunch.
Två stopp krävdes på vägen hem. Ett för att inhandla utlovade mutor/belöningar till dem båda på leksaksaffären. Ett för att Alfred längtat efter att äta på Max när han bara fick näring från droppet. Inga restriktioner alls - både glass och läsk fick
plats på brickan.
Idag, torsdag, var jag tillbaka på jobb igen efter ett par dagar i en annan värld. Ganska utvilad trots allt. Jag hade ju suttit väldigt många timmar bredvid en ovanligt lugn kille utan att kunna göra annat än att finnas till. Nyttigt minst sagt!
Daniel spenderade sin sista lediga dag med två vildingar som tack och lov trivdes bra utomhus i några timmar. Imorgon ska de båda till skolan och vardagen har tagit fart igen.
Alfred vår Alfred, nog för att vi blir galna av din energi ibland men jag är väldigt tacksam över att den är tillbaka ❤️