Flitiga fredag
Medan Alfred sov kom jag in I ett boa-mode (gravititetssyndrom?). Jag skulle bara rensa kläder och vila fint i nya byrån. När jag tömt mina lådor från gula byrån (där blir det barnkläder framöver) fortsatte jag med lådorna
vi lagt Alfreds sängkläder i. Nu skulle de hitta en plats. Fick syn på sänglådorna under järnsängen. Skulle de rymmas under Alfreds säng? Provade och det gick 👍 Fast de var såklart fulla med diverse... så jag rensade gamla dagböcker, teckningar,
pyssel, sladdar, batterier, skivor, bruksanvisningar. Slängas, flyttas. Hittade en ny låda till målarsakerna jag sparade. Fyllde på med alla målarsaker som låg i köket. Rensade i köksskåpet med diverse när jag ändå höll på. Slängas, flyttas. Pjuh!
Nu har jag massor med skräp, en del loppisprylar och ett behov av att sortera om förrådet också!
Alfred vaknade lagom till att jag kände mig klar och efter lite fika åkte vi och handlade. Jag letade hela sommarskor till mig utan att fastna för något, men gladdes åt hur lätt det gick att botanisera och prova med Alfred på ryggen. Sen handlade
vi mat och lillpojken satt så snällt i kundvagnen och tuggade på ett äpple. När vi skulle gå mot bilen insåg jag att 1. Solen skiner, 2. Det finns bra bord utanför Ica, 3. Vi är hungriga. Det blev picknick på korv, tunnbröd pch bostongurka
innan vi åkte hemåt :-).
Därefter fick Alfred fullt lek-fokus en stund innan läggdags. Fast litegrann var jag tvungen att rensa bland leksakerna också. När han somnat var jag helt slut men åt kvällsfika, tittade på trädgårdsprogram och fick energi till att styrketräna
lite.
I vecka 26 börjar hjärnan alltså inse att det kommer både förlossning och bebis och plötsligt vill jag ha hus och kropp så redo som möjligt. Inte en dag för tidigt! Åtminstone inte för att träna igen.