Dagisbarn
Nu har vi ett dagisbarn! Halv nio imorse datte jag Alfred på ryggen, fyllde vagnen med saker och traskade till förskolan i blåsvädret. Förbi fåren. Förbi några bilar och en traktor. Förbi en trädgård med roliga leksaker. Det är mysigt att kunna promenera
tillsammans sådär!
Alfred rusade in till barnen och leksakerna. Vi var inte längre intressanta! På några minuter hade han hunnit dansa, hälsa på alla, prova diverse leksaker, klättra upp på en stor kudde och hoppa jämfota... ja vad ska man säga. "Han är inte blyg"
sa de snälla fröknarna i alla fall.
Vi hade tur. Det var sångstund med de stora barnen idag och Alfred fick kramas med Mira och Walter. De försökte förgäves få honom att sitta stilla och sjunga som alla andra. Han ville stå i mitten av ringen och dansa och klappa händer. Han fick det den
här gången. Duktig var han åtminstone på att göra rörelserna till Imse Vimse, Huvud Axlar och I ett hus i skogens slut. Han greppade också snabbt att man skulle ligga ner när vi sjöng gubben i lådan. En pedagog tecknade under
hela sångstunden och det tycker ju både Alfred och jag är roligt.
Daniel kom vid halv elva. Han hade nä liten fått jobba hela natten och fick sova lite längre på morgonen. Det var roligt att vara där tillsammans första dagen och kunna prata om dagen efteråt!
Jag kunde i lugn och ro läsa igenom pärmar, lägga kläder i rätt lådor och komma på vad vi ska komplettera med. Nästa gång jag jobbar ska jag skriva ut bilder till hans egen pärm. Tänk va, vår Alfie har en egen låda, hylla, stol osv på dagis nu 🤗
Alfred var hungrig redan vid tio men klarade sig faktiskt på lite vatten till lunchen vid elva. Då åt han med desto bättre aptit. Blodpudding och potatisbullar smakade visst bra! Fast den där haklappen tyckte han inte om. Han lär vänja sig! Han
kissade på pottan när jag bytte blöja och somnade i vagnen när Danne stod och gungade den. Helt slut var han då efter lek och mat!
Efter sovstunden gick han upp i varv. Ville kasta saker, puttas och vara allmänt bråkig. Då var det ändå dags att gå hem innan de andra åt mellanmål.
Nu har vi tagit oss ogenomskinlig eftermiddag då alla varit heeeelt slut men Alfred hållit ett högt tempo av små och stora hyss. Pjuh! Han somnade åtminstone snabbt. Nu vilar vi och tar nya tag imorgon. Då stannar Danne hemma med Dante och är redo att
ta över så att jag kan ta det lite lugnt på eftermiddagen. Kan behövas :-). Godnatt zzzzzzzz.