Fina-fredag
Barn på ryggen. Väska på magen. Hund i koppel vid midjeväskan. Hur ska det här gå tänkte jag? Hur bra som helst visade det sig.
Vi kom tidigt. Eller sent för oss, tio var klockan, men innan festival och marknad öppnat. Lugnt och skönt. Lagom mycket barn på lekplats och gårdsplan. Vi lekte, tittade på lilla tåget, träffade familjer som ville klappa Dante. Vid elvatiden köpte vi
kaffe och saft och packade upp fikat jag tagit med.
Sen klättrade vi ner för en stupande brant stig. Hittade en fin sandstrand full med barnfamiljer. Plaskade och lekte. Klättrade upp igen när vi blev trötta och hungriga. Tack och lov för selen!
Vi mötte upp faster Vickan och farmor och farfar vid hembygdsgården. Åt middag. Lekte lite mer. Sen fick Alfred åka rygg medan vi kikade lite på de fina marknadsstånden på väg till bilen. Alfred sov som en stock på väg hem och jag stannade till så att
Dante fick komma ut och bada en stund medan Alfred sov.
En till badplats hann vi med innan dagen var slut. Vickan var sugen på ett sommardopp och jag erinrade mig en strand jag brukade bada vid under första sommaren i Sollefteå. "Hoppas jag hittar dit och den är som jag minns".
Det gick vägen! Vädret var kyligare än vid alla tidigare sommarbad. Vattnet bara rimligt varmt. Vi badade ändå och hade riktigt trevligt, inte minst på grund av Alfreds uppenbara lycka.
Sen fick jag bära finpojken hela vägen upp. Lite tungt i backarna för den gravida kroppen men så mysigt att det var värt allt!
Nu ska jag gå ner och måla måla måla allt det fina snickaren satt upp. Om en vecka kan allt faktiskt vara färdigt!