Badsäsongen är invigd
Efter regn kommer sol säger talspråket. Ibland stämmer det! Plötsligt återvände sommaren till Sollefteå. Jag hann knappt innanför dörren efter jobbet förrän Daniel föreslog att vi skulle bada idag. Jajemensan, jag är inte den som är den. Snabbt satte vi i oss alldeles underbart goda köttbullar och tog bilen till badplatsen. Klockan var sex. En timme till sovdags. Det var ljust och varmt som mitt på dagen.
Två små badmonster har vi i familjen. Knappt hade vi landat på stranden så stod Dante på bryggan och Alfred i strandkanten. Vattnet kändes iskallt mot fötterna. Jag bestämde mig nästan, men bara nästan, för att jag var absolut nöjd med att vada upp till knäna med Alfred idag.
Känner små barn ingen kyla? Jag ledde Alfie upp på bryggan, ut i solen, med jämna mellanrum. Försökte värma i famnen ibland men det ville han inte veta av. Han ville hoppa från bryggan, plaska i vattnet, plöja runt och gå ut tills halva magen var doppad. Galna lille tok!
Efter en stund hade min kropp vant sig vid kylan och jag kände mig redo att inviga badsäsongen. Någon badkruka är jag inte, men jag är sällan i så länge heller. Ett par korta simturer från bryggan till land blev det. Sen var jag avsvalkad och nöjd.
Danne föredrog att hoppa i. Hu det tycker jag INTE om! Jag vill hålla i bryggan, sänka ner mig kontrollerat och se till att andningen fungerar innan jag släpper kanten. Det har väl med astman att göra kan jag tro. Det är så otäckt att tappa andan och sen inte få tillbaka den snabbt nog. Behöva sprattla i vattnet med rosslande luftrör. Nej, lugnt och stilla är min melodi!
Efteråt svepte jag in mig och Alfred i ullsjalen. Knöt honom i ett framåtknyt som jag lärde mig idag när vi hade bärträff på kyrkis. Hud mot hud. Bebis vid bröstet. Vi blev varma snabbt. Han kom ner i varv. Blev gosigt lugn och sömnig.
Vi var hemma lagom till klockan sju och efter bara några sidor i Pip-Larssons slocknade Alfred. Nöjd och lugn efter en väldigt fin dag! Jag ska se om jag hinner rensa lite ogräs innan det är sovdags för mig också. Någon gång ska ju det också göras.