Inspiration från ovan?

I helgen var jag inbjuden av kyrkan till en inspirations-dag för anställda, förtroendevalda och ideella. Jag for dit med Marianne och Catrin från kören, två riktiga energiknippen och förebilder, och mötte en hel sal full med härliga människor. Vi hölls på Hallstaberget och serverades kaffe, fika och lunch.
 
 
Maten var god, utsikten fantastisk, men det är de fina föreläsningarna som kommer finnas kvar längst i minnet. Första passet handlade om växthuseffekten. Jag har hört allt förut. Kommer att höra det igen. Dock inte med så fin sång och så mycket skratt. Det är inte roligt att påminnas om hur illa vi behandlar vårt jordklot, men de härliga anekdoterna lättade helt klart upp stämningen! "Visste ni att lustgasen under en förlossning släpper ut samma mängd växthusgaser som en resa från Stockholm till Prag? Min fru och jag funderade, fler barn eller en resa till Prag? Det blev Prag, en fin stad. Men när vi kommit hem insåg vi att vi missat en bit i beräkningen, hemresan. Vi lämnade bilen och tog nattåget." målande beskrevs berget av svenska bilar i Prag och förvirrade Tjecker på stockholms central. Överdrifternas komedi. Och en stund senare... "men då undrar ni kanske varifrån lilltjejen på fotografiet kom, det skulle ju inte bli fler barn... men sovvagnarna från Prag var så himla sköna och resan var lång...". Japp, då vet jag det - om vi ska ha barn så gäller det att spara koldioxid i god tid, annars är det mitt fel om jorden går under ;-). 
 
 
 Efter lunchen kom nästa givande pass om ännu ett svårt och akutellt ämne. Rasism. En liten teater-trio spelade upp en vardaglig scen i ett kyrkorum. En msamtal mellan prästen och en församlingsmedlem som diskret smög sig in på "de där tiggarna" och att det kändes "olustigt att så mycket resurser går dit". En man som är säker i sin uppfattning om att "fel" utsatta grupp får kyrkans stöd men som inte vill erkänna att åsikterna är hans egna, framför en överrumplad präst som mest är oförstående inför att sådana åsikter finns i hennes församling. Vi fick diskutera den korta scenen, som sedan spelades upp igen. Denna gång med publiken som stöd till prästen. STOPP ropade vi och coachade henne sedan genom samtalet. Det var väldigt lärorikt och det blev en bra diskussion. Tillslut enades vi om några sätt att minska spridningen av rascism. 
 
- Fråga, fråga och fråga så att personen med åsikter måste vara tydlig med vad hen tycker och varför. Låt hen inte komma undan med vaga antydningar och fördomar.
- Våga vänta, skriv inga svar på näsan.
- Var tydlig med din egen mening.
- Visa ömsesidig respekt i samtalet, endast då kan man komma vidare. 
- Be om betänketid om du behöver det och om möjligheten finns, alla strider behöver inte tas vid varje tillfälle. 
 
Jag är glad att jag fick vara med om den här dagen och hoppas att den fått mig att växa ännu lite som människa.