Vårt trygga hörn

När lillasyster vaknat och alla ätit mat gav vi oss ut i skogen. Bästa platsen! Skyddat från både snålblåst och baciller. Vi byggde koja en stund. Sen nosade barnen sig till kompisar och plötsligt var det studsmatta och jättestora vattenpölar som hägrade
igen. Mamman hade hellre stannat i det gröna ;-).



När en i trion hade badat igen, i isvatten denna gång, gick vi in och bakade istället. Eller, tja, det där lät väldigt enkelt. Vi snarare tog oss inomhus, kämpade med tre olika viljor varav minst två ganska akuta och högljudda. Sen lyckades vi få till
klädbyte och boppe-stund och DÄREFTER (när mamman hade städat undan lite) kunde vi baka. Siraps-limpa! Idylliskt va? Fast de blev väldigt kompakta och inte alls som på bilden. Men det låtsades vi inte om för de smakade sött och gott. Jag kände mig
huslig och tog mig för att laga korvgryta med ris. Som en riktigt husmor!

Söndagen fortsatte i samma spår med mycket skog och lek 🌲🌲🌲 Jag tog ett steg tillbaka och njöt av att betrakta tokstollarna som klättrade och busade. Tog mig för att valla Svea runt de klurigaste partierna i skogen. Upptäckte världen med henne när
hon hamnade på efterkälken. Lät hjärtat svälla av stolthet när hon knatade på, hand i hand med sina vänner.








En lång stund av pysslande fick jag också idag medan Svea sov och killarna tog en biltur. Då passade jag på att korta och fransa nyaste hemvävda sjalen. Nu är den kort men fin 🤗 Sen kom svärmor med lasagne och barnen sprang runt och busade i köket.



Det är så här jag vill att barnens liv ska vara! Lugnt utan att bli tråkigt. I en miljö som tål en och annan bacill och lite stress på jobbet. Ett liv där vi faktiskt skulle kunna klara en tid av isolering utan att ändra vår tillvaro så väldigt mycket.






Fast jag är väldigt tacksam över att vi kan leka och umgås med andra här hemma! Att vi inte måste hålla barnen från allt och alla i veckor. Tänker så väldigt mycket på alla föräldrar runtom i världen som lever i mer eller mindre ofrivillig karantän
just nu. På alla som stängt in sig i en liten lägenhet och gör sitt bästa för att stå ut.





Är så tacksam över vårt lilla paradis! Nu håller jag tummarna för att jag kan ta med denna positiva känsla in i kommande jobbvecka och skapa positiva möten och nya kontrakt istället för att kämpa med osämja, girighet och misstro. Önska mig lycka till
🤗