Första skidturen

Årets andra snö täcker vägarna. Sandbilen har inte tagit varvet runt mon. Det har däremot jag och Dante - på skidor. Då var den här vintern invigd!

Morgonpromenad känguru-style

Jag halvlåg i fåtöljen när Danne kom upp, med en gnällig Alfred i famnen. Slö, seg, trött. Hade gått två promenader och halvhjärtat plockat i huset. Försökt engagera Alfred men utan större entusiasm.

Vadan detta, en gul liten sol - går den att äta? (jajemensan, vi skalar den och han suger glatt ut saften i nästan hela apelsinen!)

 

Luftrören är fortfarande sega. Blir inte riktigt av med inflammationen nu. Får kanske gå på ordentligt med nebulisatorn och eventuellt kortisonet om det inte släpper. Jag har ju verktygen nu. När Daniel kikade in i vardagsrummet försökte jag rycka upp mig lite och säga någonting positivt. Slängde en blick ut genom fönstret, såg på den singlande snön och kläckte ur mig ”nu kan man nog åka skidor”. Fem minuter senare sa världens bästa fästman ”du får gärna åka skidor om du vill, och åka iväg till stan i eftermiddag, och gå på handarbetscafé ikväll - jag är hemma med Alfred”.

 

Det tog en stund att samla energi. Latmasken hade intagit kroppen och försökte övertala mig att stanna i den sköna slöpositionen. Slö vs. snö… Självklart vann snön! En kvart senare stod jag och Dante på gården, redo att testa glidet.

Långsamt gled det! Men det gick framåt. Det var skönt. Vädret var fint. Luftrören väste men syret som gled ner i lungorna var friskt och välgörande. Vi hade inte bråttom och hade inga ambitioner att höja pulsen. Det var helt enkelt ett väldigt trevligt sätt att röra sig på en sirapsseg dag som denna!

 

Jag lyssnade på ”Kära Barn Podden” och fick flashbacks till förra vinterns promenader och skidturer. Då var det gravidpodden och dylikt som gick varmt i lurarna. Jag kryssade för ett år sedan veckorna som gick och aktade mig noga för att ramla. Försökte inse vad som hände därinne i magen. Föreställde mig hur jag skulle gå runt runt med barnvagn i snön i en diffus framtid. I det som är NU! Visst är det väl häftigt? 

Jag fick min skidtur ovh den fyllde på med bra energi. Jag fick åka och handla ensam också. Dessutom handarbeta på kvällen. Nästan en hel dag för mig själv! Det kändes fantastiskt lyxigt. Nu vill jag inget annat än att gosa med bebis, gnällig eller inte. Godnatt =).