Tandläkare för alla
Jag tänkte på en sak när jag var hos tandläkaren i måndags. Jag gick in på sjukhuset (där tandläkarmottagningen är inhyst), uppför trappan och genom receptionen. På vägen passerade jag flera skyltar med "Tänk på våra allergiker, inga starka dofter, inga parfymer, ingen rökning". De var skrivna på många spåk, med olika alfabet, och illustrerade med rosenblad. Bra! Alla ska kunna gå till tandläkaren utan att må dåligt. Ett tandläkarbesök kan vara otäckt utan risk för andningsbesvär.
Så kom jag in i undersökningsrummet, satte mig i stolen och höll på att storkna. Vad är det för skarp doft de dränkt in rummet i? Desinficering? Där låg jag, halvt tillbakalutad, kisande mot en lampa med en krage liggande över halsen och en ung tjej grävande i munnen. "Tack gode Gud" tänkte jag "för att jag inte är doftallergiker, eller i en känslig period." Det skulle vara fruktansvärt pinsamt att rossla upp i ansiktet på tandhygienisten, eller få ett pipande anfall.
Om det är någon annan som har erfarenahet av doftkänslighet och tandläkarbesök så skulle det vara spännande att få höra hur ni gör. Finns det andra kliniker speciellt för allergiker?
Risken är ju annars att astmatiker med doftkänslighet undviker att gå till tandläkaren, vilket skulle vara väldigt illa. Enligt en artikel i tandläkartidningen , april 2011, har astmatiker nämligen en ökad risk för karies (delvis pga medicinerna vi inhalerar). Samtidigt visar en rapport från socialstyrelsen att tandvårdspersonal har en ökad risk för astma på grund av en del av materialen de arbetar med. Miljön är alltså inte bra, även om mängderna slemhinne-irriterande ämnen kanske är för litet för att en patient ska påverkas av det.
Nej, jag hoppas på framtida tandläkare som, precis som vissa frisersalonger, använder så få kemikalier som möjligt och erbjuder en doftfri, säker miljö!