Värt att fira
Lördag - lödaredagen - baddag - idag har Alfred och jag varit på badhuset 🐬 Bara han och jag. Det är en ynnest! Jag älskar att vara med båda småttingarna men då blir det oundvikligen kompromisser för alla hela tiden. När det bara är Alfred och jag, då är det som förr, när vi var bästa teamet som nästan satt ihop. En kille på gott humör med humor, intelligens och ett stort hjärta! Vi har pratat, skrattat, bubblat, simmat, hoppat, åkt kana, fikat och myst. Bara en gång var vi lite osams och då var båda trötta och jag bestämde att vi skulle sluta hoppa och gå hem. Efter det fick vi både till dusch, bastu, present-köp och tårthandling med förnyat gott mod. När vi stod i omklädningsrummet och Alfred pratade Lill-gammalt med en tant fick jag nästan lite hjärtsnöp.
”Har du badat? Vad heter du?” Barn tantens frågor. På det svarade han redigt att han heter Alfred och han har simmat och hoppat och nu ska vi handla melon för lillasyster fyller ett år imorgon och då ska han minsann få köra ett tåg. - jajemen, full koll har han den killen!
Förutom lördag är det här den sista augusti. Det allena hade varit värt att fira med de där tre glassarna och chipsen och annat lördags-lyxis vi vräkt i oss idag! Eller med den där ”mamma-stunden” jag fick för mig själv i vävstolen. Då när jag med talbok och meditativt lugn trädde 200 solv på en pinne - bara 600 kvar då. Ja, idag tycler jag faktiskt att vi borde fira mig! Imorgon är det nämligen Sveas födelsedag. Det innebär att det här är dagen då värkarna satte igång. Dagen då vi åkte till Sundsvall, myste i lägenheten och sedan for in till BB. Fick ett välkommen. Spenderade en natt med att föda barn. Den här dagen är viktig minst sagt! Den ledde rakt fram till Svea!
Egentligen är det inte mer än rätt att fokus därmed legat på Alfred och mig. Det var ju på något sätt vår sista dag tillsammans utan syster. Kanske är det därför vi lekt så bra nu? Hos mormor och morfar, på badet och hemma. Två tröttisar som ändå höll humöret uppe ganska bra. Läste mysbok i sängen. Lekte med röven. Lät honom följa med ut på kurragömma i skogen.
Jag bar ett barn, Alfred bar sitt gosedjur. Räven som han tog till sig då när någonting växte i mammans mage. Som att han visste att jag inte längre kunde vara hans enda trygghet att mysa med och krama på. Det var lika viktigt för mig som för honom, att han fick något mjukt att hålla i handen genom livets växlingar. När lillasyster kom hem öppnade storebror två paket. I det ena låg selen jag sytt. Idag ville han alltså bära sin räv i den.
Ja, den här dagen har handlat om bad, barn vävstol och sjalar. Ganska viktiga saker att fylla sitt liv med kan jag tycka! Imorgon är det TÅG och FÖDELSEDAG som är dagens höjdpunkter. Vi hörs då!
