Hälsningar från nyvaken nattuggla
Jag har varit så trött idag. Dåliga luftrör. Ont i magen. Med behov att tid för mig själv. Jag orkade inte riktigt ställa upp för alla idag, och det behövde jag inte heller. Jag kunde börja med att smita ner till gymmet och få igång den sega kroppen.
Ta en lång dusch. Promenera i tystnad i min egen bubbla (till Dantes besvikelse förstås).
Jag kom hem till sovande Svea och lekande Alfred. Timmarna till lunchen flög fram medan Tova, Vilgot, Lukas, Vincent och Alexander turades om att underhålla mina ungar. Visst, jag fanns hela tiden där och såg och bekräftade, sprang med cykel och tog hand
om Svea. Ändå är allt så mycket lättare när någon annan leder leken! Dessutom tröttnade Alfred plötsligt på att ha en mamma som bromsade honom bakom cykeln och så drog han iväg utan mig i full fart, försvann långt fram och bromsade som ingenting när
han närmade sig en väg. Sådär ja!
Efter lunch, sovpromenad och en sovstund i vagnen gick vi in till mina föräldrar. Det regnade ute. Jag hade hunnit gräva klart i landet. Vi fikade och drack kaffe. Alla hade laddat batterierna lite. Jag fick säkerhetskopiera lite av alla bilderna som
fyller mina minneskort, bilder sen februari 🙈 Under tiden sprang min pappa och Alfred runt i regnet och tränade på att cykla på bakhjulet. Tur att morfar är i bra kondition! Det är bra träning att putta på cykel.
När det var dags för oss att promenera en runda hakade de på, och plötsligt frågade mamma/mormor om Alfred ville sovs hos dem inatt. Ja tack sa både han och jag! Så himla skönt med lite tjejtid 🤗 Svea och jag firade med att däcka klockan sju båda två.
Tio orkade jag masa mig ner för kvällsfika och nu, efter 40min ska vi läggs oss igen. Imorgon vaknar vi förhoppningsvis med ny energi!
