Borta
Nu är jag så trött. Så fullproppad av mat och information. Så utvilad. Så nöjd med att ha bebis på armen igen. Så otroligt glad att vara hemma.
Jag har varit på Norras årliga fäldagar. Ett möte med övernattning då hela organisationen samlas och proppas full av inspiration, pepp, framtidsanda och information. Jag visste att jag inte ville missa det. Jag behöver peppen, uppskattar kollegorna, vill ha mer kunskap i ryggsäcken.
Sen var det ju det där med övernattning. När Alfred var liten följde han och Daniel med på mötet. Jag var både lättad och tacksam över den möjligheten. Nu bestämde vi oss för att jag skulle åka alldeles själv ändå. Få komma ifrån lite. Fokusera på jobb. Låta familjen stanna i trygga härliga hemma. Men lätt var det inte!
Så länge vi var i full fart tänkte jag inte så mycket. Pratade, lyssnade, fikade, hade roligt! Men när vi landade i varsitt hotellrum innan middagen blev det så tomt. Jag ville få prata med barnen men då skulle Svea bli för ledsen. Det gjorde ont! Alfred ville inte sova hos mormor och morfar. Jag ville hem och krama dem alla. Istället gick jag en promenad till älven och fokuserade sen på maten. När Alfred ringde innan läggdags var det nog viktigare för mig än för honom. Glad kille visade glass, morbrors gamla leksaker och hästhoppning på teven. Daniel skickade film på sovande Svea. Jag kunde slappna av!
Jag visste inte hur bra jag skulle sova utan Svea. Svaret var - som klubbad! Med en massa härliga drömmar. Vaknade av klockan, utvilad. Duschade. Åt hotellfrukost i mängder och fick sitta stilla hela frukosten. Ja det här är en så underbar lyx! Jag var glad att vi tog det här beslutet. Ännu nöjdare efter att Alfred ringt igen, minst lika nöjd, och Daniel rapporterade om en ontat bra natt. Ändå, såååå skönt att komma hem. Till mitt lilla paradis. Lägga allt jobb åt sidan. Bara vara hör och nu med mina fina småttingar, och lite kompisar såklart.
Nu har jag myst och lekt, laddat upp med närhet - för det är så det känns, som att jag laddas! Utan närhet måste en människa bli tom.
Nu är jag tillbaka i min lilla idyll, men redan imorgon åker jag på jobb igen. Över dagen såklart. Det känns trots allt ganska så bra!
