Julafton
Så var julafton 2017 till ända. Vilken dag! Alfred var inte svårnattad den här kvällen och jag var imponerad över att han faktiskt höll ut till klockan sju.
Vi ställer inte till med något stort stohej på julafton, men lite julmat och städning ville vi fixa under morgonen och därför fick Alfred hänga med morbror Jocke en stund. Så bra att vara många hemma!
Morgonen var stilla och vacker. Det var skönt att i lugn och ro koka gröt och steka brysselkål. Jag fick dessutom ägna en stund åt att torka bort all färg som jag målat dockskåpet med. Den hade nämligen inte torkat. Flopp!
En mycket mammig pojke skrek sig hes en trappa ner medan jag pysslade med hemligheten. När jag sen kom var det med dubbel glädje...
... han fick nämligen första presenten redan innan gästerna kom och började genast leka.
En kvart senare orkade han inte mer. Jag sjalade upp honom på ryggen och där somnade han medan jag dukade och Jocke spelade piano. Här någonstans landade julstämningen verkligen hos mig.
Vid lunchtid kom gästerna till lugnet, kylan och julen. Danne hade tänt eld i eldningen. Alfred sov vidare medan vi hälsade och piggnade sedan snabbt till. Vi fortsatte dela ut hans klappar pö om pö så att han var upptagen medan vi satt och åt (alldeles
för länge).
Av morbror fick han favoriten Pippi som genast flyttade in i dockskåpet med häst, apa, bohag och Tommy och Annika. Pippi och hästen lekte han sen med resten av dagen.
Efter maten gick vi ut en stund och piggade på oss . Så himla skönt. Alfred sprang till snöhögen och ropade på sina kompisar men vi var tydligen de enda som var ute. Hela varvet runt Sandsmon gick vi. Sakta mak och träffade bara bilar. Alfred varvade
mellan att gå, åka sparklåda, åka cykel och rida rygg. Många famnar hade han att gå till och morbror Jocke var en rolig häst. Frågar man honom var paketen bara näst bäst på jul, människorna var viktigast. Han har så himla rätt!
Sen var det lagom med kaffe och tomte. Tyckte jag åtminstone. Tomte var SUPERLÄSKIG! Fick genast dra av sig skägg och peruk och bli mamma igen. Sen kunde vi dela ut lite klappar. Alldeles tillräckligt och kanske lite fler än nödvändigt. Jag hade nämligen
fuskat lite med reglerna 😳 och de andra också. Alfred fick alltså lite drygt en klapp per person och de vuxna fick kalendrar från Alfred och strumpor från Skåne. Känns som alla var nöjda! Daniel blev nog gladare för Alfreds motorsåg än för stavarna
och bärselen, men de kommer i sin tur förhoppningsvis mig till nytta :-). Jag fick en yogamatta och ser redan fram emot att få prova den. Dessutom hade vi önskat sig en digital fotoram av mina föräldrar och där snurrar redan en massa fina bilder.
Himla bra grej om man, som jag, tar fler bra bilder n väggarna rymmer. Roligast var ändå att se Alfie leka med sina figurer och nya bilar och läsa ny bok för honom på kvällen!
Nu hoppas jag att han sover hela natten så att vi är pigga imorgon.