Hjältar och stjärnor
Jag undrar vem som var mest nervös, barnen eller jag? Det var nämligen inte bara deras första tävling, utan också min första som tränare. Jag har ägnat veckor åt att förstå mig på regler, varv, papper som ska fyllas i och information som ska delges. Sista
halvtimmen i bilen satt jag stressad och var övertygad om att jag skulle bli sen till ledarmöte. Därefter virrade jag omkring för att fylla i redskapsformulär och dela ut annan administration samtidigt som jag skulle samla barngrupp och agera trygg
punkt för alla. Men det gick! Jag tappade vad jag vet inte bort någon. Alla befann sig där de skulle när det skulle. Och viktigast av allt - alla verkar ha haft roligt.
Ja, jag är så stolt! Över Svea som var mer än två år yngre än alla andra tävlanden och som stod först på alla varv. Över Alfred som ställde upp i både hopp och matta och körde både svårt och stilrent. Över att barnen orkade hela dagen med väntan, nervositet
och massor att hålla reda på. Men jag är tacksam också. Över Daniel, mamma, pappa, Vickis, Kåge och Ann-Marie som tittade, hejadenoch tog hand om barnen. Över alla föräldrar som ställer upp och finns till hands. Över andra tränare i Pegasus som har
guidat och hjälpt längs vägen.
Vi klarade det! Med bravur. Nu ser vi fram emot nya utmaningar 🙌
