Färdigt!
Fortsätter på gårdagens tema - för nu går det verkligen framåt här hemma!
Imorse åkte jag till Långsele och fixade dörrhandtag. Under tiden började rörmokaren med det allra sista av renoveringen. När jag kom hem var Daniel och Alfred hos farmor och farfar och då passade jag på att röja här hemma. Först det där vanliga, disk
och tvätt och leksaker. Sen rensade jag tvättstugan på badrumssaker och slängde en massa gammalt vi aldrig kommer använda. Därefter han jag plocka både in och ut saker ur förråd innan lunchen och bara längtade tills rörmokaren skulle gå så att jag
fick städa och inreda. Fast lagom tills maten var uppäten kände vi att någon kanske borde titta på såret på Dantes tass innan helgen. Han är ynklig och trött, slickar så snart han inte har tratt och flämtar så fort vi går på promenad.
Fick lite nya plåster, en spray och ett ok på att såret kommer läka på några dagar om vi kan hålla honom ifrån att slicka. Sen kom jag hem till sovande pojke och ett badrum som var redo. Tjohoo! Fram med dammsugare och mopp. Sen inredde jag allt jag kunde
ända tills Alfred vaknade och vi fick kompisar på besök.
Det återstår såklart en del pyssel! Lite maskeringstejp som sitter kvar i taket. Krokar för handdukar, kanske någon hylla, spegel ovanför vasken, en plats för medicinskåpet. Vi har inte fått handtaget på plats och jag vill måla Alfreds pall och lilla
skåpet (medicinskåpet). Vi ska köpa nya handdukar och kommer säkert hitt anya uppslag vartefter tiden går. Men ändå! Ett badrum 🚽🛁🙏🙌🤗
Och en hall såklart! Där ska det skruvas upp mer inredning framöver men äntligen kan vi hänga kläder och nycklar på rätt ställe igen.
När Alfred vaknade kom Jennifer med Melker och Mira. Det var så längesen vi hittade tid att hänga senast och jättekul att se hur alla barnen hade utvecklats! Killarna pratade och sjöng, passade fotboll till varandra och gick igenom alla leksaker. Mira
växlade mellan att leka med dem, leka själv och prata med oss. Hon har ju blivit stora tjejen plötsligt :-). Kameran låg utan batteri i skåpet så inte en enda bild tog jag. Men snart har de flyttat in på promenadavstånd och då blir det förhoppningsvis
många fler chanser. Tog några halvfula mobilbilder på Dante-promenaden efter maten istället. Mest för att iaf ha något till bloggen faktiskt.
Storkillen springer så bra själv nu, även om han testar både gränser och tålamod emellanåt. Fast efter en stund satte han sig i gräset och ville att jag skulle sitta bredvid. Då fick han åka rygg istället och var nöjd med det.
När stigen blev rak och bred kom han på att han och faster Vickan hade sprungit just där för någon vecka sen. Då blev det fart på benen igen ett tag. Ända tills han ramlade i största vattenpölarna den här sommaren upplevt.
Sista biten satt han och gosade och vi peppade upp oss för ett invignings-bad.
Vi blev inte missnöjda! Gud så jag saknat att bada med lillkillen. När vi fick badbaljan i januari 2017 var det en revolution för mig som föräldraledig mamma mitt i vintern. Nu blev det lite samma känsla igen. Lite foglossning och regn utanför fönstret
- krypa ner med Alfred i ett varmt bad och omväxlande leka och mysa. Underbart ❤️
Imorgon hoppas jag på att få tid och ork att städa huset på riktigt. Bäst att gå och lägga sig igen nu. Godnatt!