Helt tvärtom men bra ändå
Redan helg igen, tänkte vi i fredags och hurrade. Nu skulle vi vila och göra en mysig familjeutflykt och få lite ordning på torpet. Haha, lycka till skrattade verkligheten.
Igår vaknade jag och Alfred efter en okej natt. Jag tänkte efter. Jo, vi hade sovit ganska många timmar ostört. Bådade gott. Gjorde mitt bästa för att inte känna efter för jag var omotiverat trött trots timmarna med sömn. Fast sånt kan ju gå över när man kommer igång. Vi smög förbi Danne som blivit lovad sovmorgon och åt frukost. Det blev en mysig morgon med mat, trädgårdsjobb, mera fika och promenad.
Jag kände att luftrören reagerade på den där latenta tröttheten men var i övrigt peppad på utflykt. Fast, vädret var ju inte så bra. Danne var också trött trots en lång och ostörd natt. Han var INTE sugen på att vara utomhus. Två trötta föräldrar med dåligt tålamod och olika viljor. Tillslut blev det en kompromiss. Vi åkte en lång biltur och beundrade höstprakten på avstånd medan Alfred sov. Daniel lovade dessutom att städa och jag tog med mig Alfred efter lunch och åkte till badhuset. Bra aktivitet en ruggig höstdag.
Meeeen! Vad ÄR det med vissa trötta dagar? Ibland blir ingenting som man vill. Vi ringde till Magdalena och hade tur, de ville gärna träffas. Kompis-mys är kanske ännu trevligare än badhus när jag tänker efter! Fast piggare blev vi kanske inte. Nej, den här dagen var mer överlevnad än nöje och hade jag inte haft sjalarna att stoppa ner en mammig Alfred i ibland hade jag kanske blivit lite galen.
Lagar lunch och är precis så trött som jag ser ut
Dags att laga middag.
Inte heller idag blev det utflykt. Inte för oss i alla fall. Det gjorde ingenting! Daniel tog Alfred på förmiddagen så att jag fick skriva artiklar till Rallet går, vår fina byatidning. Den 10:e oktober kan ni bland annat läsa om Patrik på P Mohlins åkeri :-). Det är en del i vår följetong där vi presenterar en företagare från trakten. Riktigt roligt att få träffa och skriva om alla härliga människor!
På eftermiddagen fick Danne egentid och åkte på utflykt själv. Vi promenerade mot lekplatsen på Öhns skola men.... ja ni gissade rätt... det blev inte så. Fast bra ändå!
Vi fastnade hos en trevlig granne och promenerade hemåt genom skogen först när magen började kurra efter middag.
Alfred myste och busade omväxlande på ryggen och skogen var så fin med alla färger! Jag skulle velat he en liten kameraman bakom ryggen, så som Lolita i Supermariospelen på Nintendo. Nu fick jag hålla tillgodo med självutlösare.
Jag ställde en gryta på spisen och sen pysslade vi i trädgården medan den puttrade.
Strax innan fem började jag duka men... ja det kom något emellan. Något bra! Patrik ringde och berättade att han var på väg till lastbilen och vi skyndade oss dit för att fota lite. Alfred fick sitta vagnen en stund som omväxling.
Middag fick vi såklart ändå och faktiskt en tur till lekplatsen också tillslut. Daniel kom hem strax efter sex och föreslog att vi skulle ta bilen dit innan kvällsfikat. Det gjorde vi och det var väldigt roligt. Öhns skola är så fin och Alfred bara MÅSTE komma in på dagis där. Ska ringa imorgon och förhöra mig om hur vi bäst försäkrar att han får en plats. Vi kanske måste byta strategi lite och få in hoom tidigare än vi tänkt så att han säkert får en plats. Hoppas det funkar!
