Tacksam fredag

Så skönt det är att få lägga sig klockan åtta bredvid en snusande bebis. Veta att jag har två långa dagar med honom och min familj. Det är oftast roligt att jobba med skog och människor. Jag trivs med arbetsuppgifterna och mår bra av variationen mellan inne och ute. Ibland blir jag stressad, andra gånger ängslig, tidvis uttråkad eller omotiverad. Ändå vill jag inte arbeta med något annat just nu. Däremot finns det perioder då jag bara bara vill vara hemma. Med Alfred, Daniel, projekten och lugnet. Den här veckan när mina föräldrar varit här har det varit motigt att åka iväg hela tiden medan de umgås och pysslar på. Samtidigt har veckan varit knökfull med aktiviteter både på dagen och kvällen. Fredagseftetmiddagen var högt efterlängtad! Den kom dessutom med en stunds sol pch blå himmel! 
 
 
Nu är vi grannar, mina föräldrar och vår lilla familj. Åtminstone när de har ledigt och kan åka hit. Det känns fantastiskt bra. Sandsmon har allt nu, både bästa naturen, lekkamrater, vänner och familj! 
 
 
Precis som vi bör äta enligt en kostcirkel för att må bra, och mata våra barn med både grönsaker, spannmål, fett och proteiner, tror jag att vardagen ska byggas upp av vissa viktiga komponenter. Jag tror att kostcirkeln i livet ska innehålla en dos av följande: 
 
- Nära relationer med familj och vänner, gärna med en hel del kramar och kel. Jag är så otroligt tacksam att vi lyckats bygga ett liv med nära vänner, mycket tid med familjen och snart ett generationsgränserna i en tid då allt för många
 knappt hinner hälsa på sina barn i livspusslet med jobb, pendling, träning, aktiviteter osv. Tänk att mina föräldrar till och med flyttar efter mig 100 mil till den stad jag hittat, älskar och där jag byggt ett liv. Jag fick en vinstlott i familje-lotteriet, eller två vinstlotter faktiskt, en för familjen jag föddes i och en till för den jag hittat själv. Jag är också så himla tacksam över att ha hittat bärandet som låter oss vara nära nära långa stunder varje dag! 
 
 
- Djur att klappa, titta på och ta ansvar för. Tänk så mycket ett husdjur kan bidra med. Skratt, kroppskontakt, mening och känslan av att vara behövd. Och hur länge kan man inte titta på fåglarna utanför fönstret, eller fåren och korna i hagen? Alfred är fortfarande hemskt fascineraD av alla djur och deras läten och som tur är stöter vi på en hel del på våra promenader. Inga rävar idag dock. 
 
 
- Lek, bus och skratt i vardagen. Daniel är fantastisk på att få oss alla att skratta och kag är så tacksam över ha en livskamrat som vill gå på lina och leka gömme med Alfred, hellre än att skruva på en bil eller gå på fotbollsmatch. 
 
 
- Mat, sömn och luft och sådär såklart. De hänger väldigt starkt ihop har jag märkt. När ett av behoven inte tillfredsställs (t.ex minus på sömnkontot) fungerar de andra också dåligt. Jag har ju varit trött ett tag nu, och då får jag svårare att andas och sämre aptit, vilket såklart gör mig mer trött vilket försämrar andningen mer osv i en dålig spiral. Nu sover Alfred bättre för var natt och därmed också vi. Vi har dessutom varannan natt helt ostörd. Jag försöker sitta med maskineb varje dag igen för att få rätt på luftrören och då blir det lättare att äta bra. Viktigt att inte missa de där grundstenarna i livet, men ibland får det helt enkelt bli lite tok ett tag i väntan på bättre tider 
 
 
 
- Mycket tid utomhus och gärna på vackra platser utan tidspress eller viktiga mål. 
 
 
- Struktur, rutiner och kontinuitet men i lagom proportioner. Vi har valt att inte sätta upp mer regler än vi orkar efterleva. Om Alfred gör något vi upplever som farligt (försöker nå elden till exempel) eller som känns oacceptabelt (slåss medvetet) får han tillsägelse. Allt annat vi inte vill att han ska göra (gå upp på bordet, kasta med maten, rymma, busa osv.) avbryter vi tillfälligt med distraktion eller genom att lyfta bort och göra annat. Ingen av oss vill ha en vardag full av "nej" och "ajabaja" så länge vi kan undvika det. Likaså äter och sover Alfred vid ungefär samma tider varje dag men vi har inte skrivit något i sten. Det blir som det blir helt enkelt och oftast funkar det himla bra så länge vi finns nära och inte har någon stress. 
 
 
- Berättelser, i böcker eller muntligt och gärna med en stor dos fantasi. Jag läser mycket för Alfred och det har han verkligen tagit åt sig. Han sitter ofta och bläddrar i böcker och kommer till mitt knä för att läsa. Både jag och Danne försöker att läsa själv också, både böcker, tidningar och bloggar eller liknande. För mig ger det så mycket mer lugn, inspiration och hemtrevnad än en teveprogram och jag tror att böckerna, som jag älskat sedan jag lärde mig läsa, har gjort mycket för mitt språk och min personlighet. Jag hörde pä radio att barn som läser klarar sig bättre i livet än barn utan läsvana. En studie hade dessutom visat att de som läste Harry Potter under uppväxten blivit mindre fördomsfulla och mer omtänksamma i vuxen ålder. Heja Harry Potter säger jag :-) 
 
 
- Jobb och ansvar. Det må kännas motigt att åka iväg ibland. Jag ställer mig absolut frågan "varför ska jag vara hos markägare istället för hos mitt barn". Pengar är det självklara svaret. Samtidigt tror jag att de föesta mår bra av att ha en roll, en titel, att få göra skillnad och lösa problem. När vi inte längre bygger våra egna hus, jagar och samlar mat, syr bära kläder osv kanske vi behöver jobba? Jag måste åtminstone intala mig det efter som det är så det moderna livet ser ut. Ändå satsar vi på att ha låga utgifter och inte behöva jobba heltid båda två. Alfred ska få gå korta dagar på förskola om möjligt och vi ska förhoppningsvis få tid till samvaro och återhämtning. Jag tycker heltid + familj känns lite tufft just nu. Efter nyår blir det 85% istället och då hoppas jag att jag hittar en bättre balans. 
 
 
- Kreativitet i någon form av fritt pyssel, lek, måleri eller annat skapande samt sång och musik. Jag längtar tills Alfred kan vara med och rita mer medvetet, eller baka trolldeg, göra pärlplattor och annat som jag älskade. Musik är han åtminstone redan förtrollad av. Så snart det spelar på radio eller annat börjar han dansa med huvud, rumpa och armar. Så himla gulligt :-) Vk brukar dansa runt i köket när vi har en stund över. "Fuldans" brukade jag säga innan men när han härmar mig blir det långt ifrån fult så det får kanske heta bara dans framöver. Just nu är det Astrid Lindren på skiva när jag får välja och mera blandat från telefonen när Danne styr. Alfred godkänner det mesta som svänger. 
 
 
 
- Tillsist stillhet, tystnad, långsamhet, tid för eftertanke. Det blir snabbt långtråkigt men jag tror det är vår generations största utmaning, att skapa frizoner när vardagen står helt still. Mellanrum. Det måste åtminstone jag jobba på!
 
 
Idag var vi på Hallstaberget och åt middag med mina föräldrar. Då tror jag att vi spikade många av ovanstående punkter, åtminstone de roligaste. 
 
Vi tittade på djur, både levande och konstgjorda: 
 
 
- Vi umgicks och åt god mat
 
 
Sen var vi utomhus och tittade på utsikten innan vi åkte hem. 
 

 
I bilen läste jag och Alfred bok och så trillade vi över "baby-podden" på radio. Ett program för de allra minsta. Alfred var trött men peppad så det ska vi ladda hem och lyssna på igen :-) 
 
 
 
Nu är det dags att ladda sömnklntot igen. Hoppas ni alla får en bra natt!