Mormors-effekten
Två fina höstdagar har vi haft den här helgen och vi har varit ute massor. Fyllt på Alfred-kontot och insett att det hänt mycket på de 10 dagar mina föräldrar varit här.
Alfred har både blivit större och mognare - hungrigare också. Maaaat ropar han mest hela tiden så nu är det mellanmål mellan alla måltider. Dessutom är han hux flux en klättrare av rang, så nu gäller det att passa igen! Bara man vänder ryggen åt är han halvvägs upp på spisen, står på sin häst på hjul eller har klättrat upp på någon pall. Igår kom jag på honom med att stå på fotölj-pallen i vardagsrummet och vattna en blomma. Det var ju ganska bra visserligen...
Trappan går han numera upp för utan händer och igår kröp han ner utan hjälp medan jag tittade på. De extra centimetrarna gör att han når räcket på de flesta trappstegen och det hjälper ju till. Han når även precis ALLT vi inte vill att han ska ta. Mobiler, fjärrkontroller, tallrikar... Inte riktigt dörrhandtagen men det hindrar honom inte. Danne kom på honom med att hämta sopborsten och trycka ner handtaget till altandörren för att komma ut. Smart rackare!
Ute är fortfarande bäst, där är han nästan alltid nöjd och pysslar på i lugn och ro. Både igår och idag har vi varit ute så mycket vi bara kunnat. Idag började vi med att packa ut möbler som Dannes föräldrar får ha hos oss nu när de ska flytta. Sen sjöng jag i kyrkan och pojkarna handlade lite. Efter lunchen tog vi kaffe ute och gick sedan en lång promenad.
Alfred går så långt själv nu. Ända till vindskyddet, över stock och sten i skogen orkade han.
Vi stannar varje gång han upptäcker något spännande och varvar med favorit-leken: TITTUT!
Var är pappa?
Buuuu!
Tittut
En annan rolig lek som mormor och morfar uppfann var "Ojojoj ramlade (hästen, dockan, Alfred eller något annat)". Vi undrade först varför Alfie som är så säker på foten drattade på rumpan hela tiden, men den här minen sa allt!
Ojojoj jag raaamlade visst
Efter en stund spann han vidare på att ramla och kom på att det var himla kul att rulla också. Rulla rulla rulla :-)
Annars har Alfred blivit väldigt duktig på att själv berätta vad han vill. Mat, dricka, upp, ner, bada, potta, napp, torka och papper är bara några få ord man kan tyda om man hängt med ett tag. Korv, majs, tomat, äpple, banan och köttbullar förstår vi också så ibland kan han t.om be om vad han vill äta. Korv skulle det vara idag (också 😝)
Maaat
Dessutom får vi oftast klara NEJ eller aaa/mm om vi frågar vad han vill. När vi gått långt och Alfred börjar gnälla eller vilja upp brukar jag fråga "vill du åka sjalen?". "Mmm" svarar han oftast och sitter sen och myser. Om han säger "Nej" och springer iväg får han gå lite till.
Idag trodde vi att han skulle somna i sjalen på väg tillbaka men inte! Han hummade och myste men var vaken.
Inte alls trött nej
När vi kom hem var klockan över fyra och han hade bara divit en halvtimme i bilen innan tolv. Trött och hungrig kille! "Äh jag lägger honom i sängen, han får va vaken ikväll" sa jag efter maten. Alla var trötta och vi ville ha lite tid utan en gnällig klätterapa kring benen. Jag trodde han skulle slockna direkt, ögonen gick nästan i kors och han kröp genast intill med nappen i mun, men tji fick jag! Bröst skulle han ha, annars tänkte han inte sova. Händerna letade sig hela tiden innanför tröjan. Han sprattlade och snurrade, skrek och kastade med huvudet. Gång pä gång trodde jag han höll på att somna men det gick bara inte. Tillslut fick han mysa med Danne i soffan istället, bada en stund och äta igen. Därefter slocknade han i sjalen på min mage och nu sover han tungt i sängen. Jag har vaga föraningar om att natten (med mig) kan bli besvärlig men tänker smörja brösten med nåt som tar över mjölkdoften och sjala dem tajt så att han inte kommer åt dem. Längtar till den här tiden är över på riktigt!
