Alfie och gänget

Det här har varit en härlig dag. Äntligen lite mer energi! Dessutom roliga aktiviteter. Kyrkis, telefonsamtal med bästis, mys och promenader och spännande diskussioner med min livskamrat och så körsång på kvällen. Jag kommer somna glad och lagom sömnig! Måste bara komma ifrån och äta först. 
 
Nu har Alfred blivit lite för rörlig för att uppskatta babyrytmiken så vi har börjat gå på kyrkis i Ed istället. Där fixar Katarina god fika och gemytlig stämning. Alfred får leka med barn han sedan kommer bo och gå i skolan med och jag lär känna deras mammor. Vi har det väldigt trevligt!
 
 
 
Jag njuter av att se Alfred tillsammans med "gänget". Alfie, Loui och Wilma är nästan lika gamla. Det skiljer bara en dryg månad mellan den äldsta (Loui) och yngsta (Alfred). De följer varandra. Kryper runt tillsammans. Byter leksaker. Står vid spegeln bredvid varandra. Lär känna andra i sin storlek och förstå att världen är större än familjen. 
 
 
Det är så fina barn! Wilma och Alfred har ju "lekt" tillsammans ända sedan mammagympan. Jag minns när de låg ansikte mot ansikte och drog i samma leksak. Wilma bestämd och Alfred förtjust eftergiven. Så är det fortfarande. Personligheterna är redan starka! Alfred vill klappa, vara nära, följa efter och göra lika. Wilma leder leken och går ibland till mamma för att tanka energi. Lugn och charmig och med en stark vilja :-). Det ska bli roligt att få lära känna henne och Jennifer ännu bättre. De bor på en gård så Wilma växer också upp med skogsbruk, och kommer vara van vid traktorer, maskiner och lantbruk. Perfekt!
 
 
Loui är en fantastisk liten charmör. Han och alfred startade dagen med en puss. Sedan följde de varandra, gärna till hörn där föräldrarna inte ville att de skulle vara. Undersökte lampor. Klev upp på trappsteg. Drog i samma leksak. Loui lite äldre, större, van vid att tampas med en storebror. Alfred lycklig över att få vara med och vara nära. 
 
 
Förutom den lilla treklövern var "småbarnen", de yngre bebisarna som fortfarande ligger i mammornas famnar eller babyskyddet där. Så himla söta! Isabell som bor mittemot oss är helt ljuvlig och kommer växa upp till en lika söt liten tjej som sin storasyster. Dessutom kom en rödhårig liten Isabella och hennes mamma. Hon är fem månader och därmed lite "för liten" för att hänga med i kryp-racet men stor nog att leka lite med sakerna i lekhörnan. Snart nog hänger hon nog också med våra busungar. Det kanske blir konkurrens om tjejerna om några år ;-). 
 
 
Jag hoppas så mycket att min lilla solstråle fortsätter vara sådär snäll, uppmärksam och lagom försiktig. Att han fortsätter bli bekymrad när någon gråter. Att han blir en fin kompis. Kanske busig. Kanske lite tokig. Kanske energisk. Men snäll. Förhoppningsvis har allt bärande, gosande, pussande och pratande gett honom en bra introduktion till hur man bemöter andra människor. Det ska bli så roligt att se barnen växa upp tillsammans! 
 
 
Vi promenerade till kyrkis precis som förra veckan, fast utan spark. Dante satt snällt (typ) utanför fönstret och väntade (otåligt). Sen hämtade Danne oss på väg hem från jobbet. Det var lagom. Nu ser jag redan fram emot nästa onsdag. Bästa dagen på veckan!
 
 
 
 
#1 - - Jennifer o Wilma :

Åh vad fint du skriver Sara! Känns så kul att få lära känna er bättre med 😘

#2 - - Anonym:

Besök gärna min blogg och kommentera detta inlägg, väldigt nyfiken angående era åsikter.
https://majda.vimedbarn.se/varning-for-provocerande-inlagg/

Svar: Hej Maja, jag personligen vill vara med min pojke så mycket jag kan och planerar att ta med honom på jobbet när det fungerar för att slippa vara ifrån honom för lång tid åt gången. Samtidigt är alla människor olika. Jag känner att det är viktigt att respektera att både föräldrar och barn har olika behov av att vara på egen hand, göra egna saker eller umgås med kompisar. Jag hoppas att de flesta tar bra och insiktsfulla beslut men det är också viktigt att våga säga ifrån om ett barn verkar må dåligt. När föräldern trivs med hög grad av närvaro, bärande och interaktivitet är jag övertygad om att det är allra bäst för barnen. Hoppas du får en bra diskussion. Kram :-)
Sara