Samlar flocken och vilar upp mig

Mina föräldrar garn åkt hem. Vi saknar dem! Livet återgår till det normala. Saktar ner. Just nu försöker jag vila, mitt i livet. Vila i verkligheten så som den är, inte i den oändliga räcka dagar och nätter utan tvång och ansvar som den trötta hjärnan önskar sig. Jag vet att jag inte skulle uppskattat en helt tom kalender ändå. Det provade jag på när korsbandet gått av och det gjorde mig bara ledsen. Mer trött än utvilad! Nu har jag haft ett par veckor med hektiskt tempo och mycket ansvar. Framför mig ligger en alldeles vanlig tillvaro. En hel del planer, väldigt lite som kan gå fel. Det är det viktigaste - att inte behöva städa upp i röran om jag misslyckas med projekten.

Var är ni mormor och morfar

 

Idag har vi varit på första dagen av tre på Hundraelvan. Det är hundkurs med tema "Aktiv Familjehund". Dantes flock benämns vi som och vi sällskapar med fem andra små-flockar. Inga problemhundar. Glada deltagare. Flexibelt schema med mycket luft och fika. Jag andas ut. Slappnar av. Följer med. Följer Alfred och fokuserar på Dante. Kan inte göra mycket annat och det är skönt!

 
Alfred har det toppen! Omgiven av hundar, snälla människor och (hund)leksaker. Han har omväxlande knatat omkring och undersökt, omväxlande hängt på mig. Som vanligt får jag höra att han är så glad, charmig och trygg. Det gör mig så stolt!
 

Senare ska jag fortsätta bocka av listan. Besöka banken. Ringa skorstenskillarna. Fixa grävning och grus. Sen. När jag är pigg igen. Nu ska jag sova. Koppla av. Komma till ro. Sen vakna till ännu en rolig (fast mentalt ganska tröttsam) lägerdag på Hundraelvan i Åsmon :-).