Vilken natt, vilken dag!
Jag skrev faktiskt ett inlägg igår. Jag lovar! Sen dog telefonen innan det sparades. Suck... Det var en såndär dag när det inte skulle gå lätt helt enkelt. Fast först var det världens lugnaste dag.
Vi skulle få storbesök på kvällen. Min lillebror kom hela vägen från Skåne. Därför hade jag två saker planerade. 1. Städa i föräldrarnas hus. 2. Hämta i Sundsvall. Efter en lång frukost och en liten foto-session med fin sjal i snön satte jag och Alfred igång med städningen. Han var hanterade ivrigt på-och-av-knappen på dammsugaren och var i allmänhet ett muntert sällskap. Därefter ägnade vi ett par timmar åt att sova och vila. Skön förmiddag som sagt!
Efter middagen åkte jag söderut. Halv sju skulle lillebrors flygplan anlända men redan innan jag åkte hintade han om förseningar. Det visade sig bli värre än vi trodde men gå bättre än vi förfarat. Sista flyget mot Sundsvall lyfte innan han nådde Stockholm. Därefter sattes de på en ersättningsbuss som tog drygt 4 timmar. Han slapp alltså stanna över natten men först vid halv tolv var han på plats. Då hade jag haft en skön kväll hos Daniels föräldrar med fika, teve - och ett osparat blogginlägg. Vi kom tillbaka till Sandsmon ett på natten.
Alfred är just nu i en besvärlig sovperiod. Han vaknar upp på nätterna, är törstig, kissat genom blöjan och är sen klarvaken. Vid fyra drog karusellen igång den här natten. Varken jag eller Daniel var särskilt peppade på att gå upp. När han inte somnat om tjugo över fem tog Daniel stöten och gick upp. Jag somnade om och sov till halv nio. Sex timmar totalt blev det åtminstone.
Den här fredagen hade jag verkligen sett fram emot så det var bra att kunna börja den på hemmaplan. Förutom att Joakim var här hade jag två saker planerade.
Det var dags för 18månaders BVC-koll och vi hade tid 9:30. Vikt, längd och spruta. Dessutom lite uppdatering om utvecklingen. Det är mest bara roligt med de här besöken tycker jag! Alfred briljerar och njuter av att visa upp sig. Marie ville veta om han kunde säga och/eller förstå minst 8ord men på halvtimmen vi var där bara sprutade det meningar ur honom. Han kommenterade sakerna i rummet. Tecknade "stor buss" (favorit just nu). Pekade på alla kroppsdelar och spann vidare på saker som hon pratade om. Sprutan gick jättebra men det var mindre roligt att mäta och väga. Ligga där som en bebis! 10,06 kg och 80 cm. Det går långsamt men framåt helt enkelt :-).
Alfred sov gott i bilen på väg hem och sen fick vi komma in till en god lunch med lax och saffran. Trots en strulig natt tog dagen alltså bra fart på en gång och fortsatte i samma anda med en lång vinterpromenad, lek och bus med morbror samt hemlagad pizza till middag.
Det var en väldigt trött pojke som somnade strax efter sju ikväll!
