Trött liten apa
Idag är lillplutten hängig. Han har varit trött sedan imorse men vi trodde det berodde på att han vaknade fem imorse. Jag fick sova från halv sju till tjugo över nio. Så himla tacksam! Strax efter tio somnade Alfred i sparklådan och sov i nästan två timmar så att Danne kunde skotta gården och jag kunde städa huset.
Ändå var han trött. Så fort jag satte mig ner på golvet för att dammsuga under soffan, pyssla i dockskåpet eller plocka upp en leksak klängde Alfred upp på min rygg och höll sig kvar. Det har därmed blivit en hel del tid i sjalen! Idag är det kortisen som fått jobba hårdast. Perfekt för snabba knyt inomhus eller knyt utanpå ytterkläderna utomhus.
Efter lunch fick Alfred följa med till stan och leka på vinterland. Då trodde vi alltså fortfarande att han bara hade en "dålig dag".
Han blev överlycklig när han fick se alla barnen men sen ville han mest sitta och titta vid elden eller i snön med sin mjölkflaska och lite varmkorv.
Sista stunden innan Danne handlat klart och kunde hämta oss hängde han på ryggen och vi myste vid elden. Jag blev ändå imponerad av arrangemanget.
Kommunen har fixat en jättefin pulkabacke med färgad snö och ett lagom gupp på slutet, lånar ut pulkor, har gjort en skridskorink och en snöhög att klistra i, hade fem tända eldar med vilstolar kring, hade fixat DJ, rökmaskin och lampor i olika färger. Simsällskapet sålde korv och fika. Det var fullt med folk. Himla bra idé!
När vi kom hem och hade ätit middag myste vi framför ett avsnitt av Pippi. Då kände jag hur Alfred blev varmare och varmare. Jag insåg att det gått en vecka sedan vaccinationen och vår bm sa att reaktionen den här gången skulle vara fördröjd 1-2 veckor. Alfred fick alvedon och hängde sen på mig tills det var dags att sova. Nu sover han tryggt och tungt på min arm.
