Inga syskon i bilen tack
Så var det söndag igen här gången var den inte alls lika lång som förra veckan. Klockan är lver sex och jag har ju varken städat, klippt gräs eller satt upp bokhylla. Fast inte slagit sank heller förstås. Hela förmiddagen jobbade vi på med fibergrävningen och nu är både vi och granntomten redo att få det inblåst. SÅ SKÖNT! Alfred satt först på min rygg och "hjälpte till". Sen grävde vi ur hans sandlåda tillsammans för att lägga den grova grusen i gångarna och fylla på med finare sandlådesand istället.
Efter lunchen fick Daniel och Daniel gräva klart i lugn och ro medan jag och Alfred åkte in till stan. Det har nämligen arrangerats BB-marscher över hela landet och hos oss är det ju högaktuellt. Vi ville självklart ställa upp!
Vi slöt upp med Cheri och Thor så att killarna fick sällskap med varandra på varsin rygg och vi fick småprata i tåget. Mysigt, trevligt men inte minst VIKTIGT!
För oss börjar det kännas rimligt med syskon förr eller senare. Jag har fortfarande inte fått tillbaka mensen så jag lär väl inte bli gravid i brådrasket, och bråttom har vi inte alls, men Alfred börjar blir stor nog för att vi ska klara av två barn. Vi har dessutom blivit riktigt haj på det här med att vara föräldrar och saker och ting sitter allt mer i ryggmärgen.
Men helst vill vi ju ha ett öppet BB på rimligt avstånd nästa gång. Jag vill inte oroa mig för långa bilturer, kalla vintrar, komplikationer och sådär. Hellre föder jag hemma än att ränna fram och tillbaka till Sundsvall. Det är vansinne att sverige som är ett så "tryggt i-land" hsr en så dåligt fungerande förlossningsvård!
Därför tågar vi med våra små mirakel på ryggen och hoppas att det gör skillnad förr eller senare.
När vi kom fram till parken fick Alfred springa runt en stund medan vi lyssnade på några brandtal. Så fick han ju visa upp sin fina "made in Ådalen" body också! Finns att köpa på butik madeinadalen i långsele (sök upp dem på fb vetja!)
Väl hemma hade vi fått besök av Bernt, på väg ner från Umeå till Stockholm. Det är en av mina brevvänner, en fantastisk bekantskap sedan några år tillbaka. Vi fikade, pratade och tittade på Alfred. Typiskt bra söndags-göra!
Nu försöker jag än en gång få mina luftrör fria från segt slem så att jag kan soringa RN liten runda ikväll och jobba utan att ta fullkomligt slut imorgon. Får väl se hur det går, de är visst envisa just nu.
God kväll på er!
