I min lilla värld av blommor

Imorse när jag varknade var jag fortfarande trött efter gårdagen. Seg i hela kroppen liksom. "Måtte det här bli en skön dag" tänkte jag, och vet ni va? Det blev det!

Dante och jag startade upp fredagsjobbet med skogsinventering inför markägarbesök. Solen kikade fram och det var riktigt skönt ute. En och en halv timmes jobb hann vi med innan åtta-kaffet på kontoret. Inte illa ändå va?

Samtidigt gjorde Danne och Alfie en betydligt längre utflykt. De tog sig nämligen hela vägen till Sundsvall. Överraskade farmor och farfar. Hämtade hem kusin William. Jag fick meddelande om att Alfred sov i bilen och att allt var bra. Kunde lugnt jobba på och tänka på mitt under några timmar. Kändes fint :-)

 
Det blev en stillsam men produktiv arbetsdag med administration och ett lyckat möte. På lunchen gick Dante och jag en runda på stan och fixade ärenden. Vi avslutade med att handla frukt och fika på Tiba Livs. Det är en ny liten butik med utländska ägare som öppnat alldeles intill kontoret. Varje dag dukar de upp ett stånd fyllt med fin frukt framför sitt skyltfönster och jag har tänkt länge att jag ska handla där. Nu kommer jag drömma om deras goda mango inatt! Herregud vad jag ska bli stammis där. Koriander sålde de, och fina små gurkor, äggplantor, plommon och allt möjligt. Inne är butiken fylld med spännande saker jag inte vet hur jag ska använda. Idag testade jag en tahini-grej som smakade sött men ganska gott. Jag fick fråga en tjej i kassan var det var och hon var så gullig när hon översatte och berättade. Det blir nog en ny pärla i Sollefteå :-) 
 
I bilen på väg hem lyssnade jag på radio. Spanarna pratade om Facebook och hur vi skapar filter och en artificiell verklighet. Till min stora förvåning kände jag att jag blev glad vid tanken på förskönande sociala medier. Jag funderade en stund och insåg sen att det har blivit en slags lek som är okej i vuxen ålder. 
 
Dante, Alfred och William busar med byxor
 
När jag var liten älskade jag att klä ut mig, låtsas, hitta på nya världar och spinna vidare på sago-lekar i dagar och veckor. Jag skapade berättelser i leken som jag ibland skrev ner
och ritade bilder till. När jag blev äldre fortsatte jag att läsa böcker, skriva och måla. Det har väckt en skönt lugn hos mig. Den påhittade, trygga och vackra fantasin. Numera har jag varken skrivit, läst eller målat på ett bra tag. Jag har levt mitt liv med lilla familjen och haft fullt upp med verkligheten. Samtidigt har behovet av den trygga lilla sagovärlden levt kvar. På sätt och vis har både bloggen, Facebook och instagram blivit mina sagor och bilderböcker. Med kameran kan jag måla trygga och vackra bilder av vårt liv. På bloggen lägger jag dem tillrätta. Jag bläddrar genom flödet av andras fina vardagsglimtar och känner ett lugn i det fina och älskvärda. Min lilla lilla värld av blommor. Den må vara filtrerad, men ack så viktig ändå! 
 
Vi har planterat blommor och hängt upp lampor på altanen idag.
 
Dessutom kan det nog vara nyttigt att se sitt liv i en solig spegel ibland. Summera dagens alla höjdpunkter och skratta åt misstagen när de är överstökade och utredda. Livet är ju ändå bra härligt. Med vänskap och promenader, natur och närhet. Riktigt riktigt fint faktiskt, med eller utan filter.