"... du får väl ha det i alla fall..."



"Ha de' bra, tänkte jag säga, men du får väl ha de' iaf" sa Daniel med en beklagande blick på snömodden innan han lämnade mig i skogen igår. 

Ja, det är inte alltid skogen är den optimala arbetsplatsen. Det finns dagar då jag uppfinner hela system av självgående maskiner som följer framtidens exakta kordinater och skapade "stopp" eller "" spår. Ändå är det så värt det. Igår traskade jag under grova tallar och granar, följde en å, letade efter en hundraårig bevattningsränna. Visst svor jag över dem när snitselbanden tog slut medan de hänsynskrävande miljöerna aldrig verkade göra det, men mellan svordomarna sjöng jag körstämmor och njöt av landskapet. Dessutom så finns det ju de andra dagarna. Dagar som i lördags, då jag var ute i en frostglittrande skog med ivriga markägare och skrev avtal över en kopp kaffe och glada historier. Dagar som torsdag-fredag då jag var på kurs med de andra nykomlingarna och fick en massa nya nyttigheter i ryggsäcken. Dagar som idag?

Tja, idag ska jag leta rågångar (fastighetsgränser) i en snöblöt granskog och jag måste bli klar. Bäst att hoppas på glada överraskningar! 

Och om jobbet någon gång känns tungt kan jag alltid trösta mig med:

- Ikväll får jag sticka med coolaste gänget (måndagar)
- Ikväll ska jag sjunga med härliga kören (onsdagar) 
- Snart får jag åka hem till min trevliga lägenhet och pyssla, fixa, mysa (alla dagar) 
- Ikväll åker jag till Skåne (ikväll!!! :-D)