Regalskeppet Norra
Den föregående veckan har varit jobbfull. Alltså precis så härligt, jobbigt känslosam och intensiv som alla "full-ord" ska vara. Jag skrev om det i förrgår. Det inlägget försvann. Suck! Så nu gör jag ett nytt försök.
När jag gick i gymnasiet jämförde rektorn de stora skolorna med hangarskepp och oss med en u-båt. Norra skogsägarna är snarare ett robust segelfartyg med en kompetent besättning och vind i seglen. Här har jag mötts av idel leenden och en betryggande välvillighet. Låt stormarna komma! Ensam hade jag drunknat men nu är jag redo :-) Mot gryningen och vidare!
Förra veckan sprang jag runt i skogen och satte snitslar runt träd. En mil snitslad väg, och minst lika lång väg i tvekans, bryderiets och ångerns spår. Puh! Ibland önskar jag att jag inte var ensam i skogen. Fast, jag har ju de här att prata med...
Jobbet som skogsinspektor är kanske helt enkelt BÄST! Åtminstone soliga, svala dagar i vackra skogar. Eller, tja, lagom vackra skogar. Jag ska ju faktiskt skicka in en maskin i dem! Och regniga dagar fyllda med raljerande småprat på ett gemytligt kontor. Säkert även dagar fyllda med skogsägarmöten och bilturer. Ja, när tvivel, självrannsakan och träningsvärk tynat bort så återstår bara ett härligt och rikt arbete. Grattis till mig :-)